36 Nr 20. Onsdagen den 27 mar 1942.
Ang. åtgärder för bostadsproduktioazens främjande m. m. (Forts)
Jag skulle kunna anföra ytterligare exempel, men det är kanske onödigt. I samtliga fall uppgår ackordet till över 100 procent. Jag har också fått uppgifter från andra byggmästare, men där äro ackorden inte fullt så höga. De uppgå där till mellan 50 och 70 procent, i två undantagsfall till 90 procent och för ett grovarbete till 100 procent.
Jag vet att man bland byggnadsarbetarna själva på landsbygden är angelägen om att få till stånd en rättelse på detta område. Hur man än ser på dessa ting i förbundet, skall man komma ihåg, att de olägenheter som föreligga på detta område på landsbygden spela en ofantligt stor roll fiär dessa arbetare i samvaron. De erkänna själva att det är på tok med ackorden i vissa fall. Det finns också en del arbetsmoment, för vilka det kan behövas en justering uppåt av priserna - jag har aldrig påstått något annat. Men jag kan inte underlåta att draga fram ett exempel som visar vilka orimliga priser som ibland tillämpas. Jag har fått uppgifterna från två olika byggmästare. Det gäller hängning av portar till ekonomibyggnader. I prislistan anges olika betalningssystem beroende på portens storlek, och i detta fall avses medelstorleken. Ackordet för liäiigning av sådana portar uppgår, om jag minns rätt, till 7 kr. 87 öre per styck. Då är porten färdig, staplarna äro imurade, om det är murade väggar, och är det inte det, utgår särskild betalning för utförande av borrhålen till staplarna, som skall sättas in i träet, och för isättningen av desamma. Av de båda byggmästare det här är fråga om har den ene varit byggnadssnickare i många år och den andre murare, och de ha arbetat sig upp till att bli två mycket anlitade landsortsbyggmästare. Den ene, byggmästare Persson, uppger att när han själv utförde detta arbete brukade han hänga sju portar om dagen, och innan prislistan blev justerad nedåt, beräknade han att få en inkomst av omkring 46 kr. 50 öre om dagen. Nu begär han inte att hans arbetare skola hänga sju portar om dagen, men sex menar han att de böra hinna med. Om man slopar örena och räknar med ett pris av 7 kr. per port, blir dagsinkomsten 42 kr. för detta arbetsmoment. Jag undrar, om någon vill påstå att detta är en rimlig betalning. Jag tror det inte. Jag tror att till och med herr Strand skall ge mig rätt i att någonting här är på tok som bör rättas till.
Jag ber sedan att få läsa upp en skrivelse som jag har fått från en annan byggmästare och som låg i mitt fack här i dag. Jag har fått lov att nämna hans namn både här i kammaren och i pressen, och han är alltså beredd att stå fiišnvad han skrivit. Han heter Henry Högberg och bor i Tomelilla, och han s river:
»Beträffande det så aktuella spörsmålet om justering av nu gällande ackordsprislista, så att den blir mera lämpad för landsbygdens byggnadsförhållande och dessutom till nytta för alla, som beröras av byggnadsverksamheten på landsbygden, såväl beställare som entreprenör och arbetare. Som förhållandet är för närvarande, är det till nackdel för alla parter. - Uti det rimliga i att justera priserna nedåt för vissa i ackordsprislistan prissatta arbeten, vill jag framlägga några av de iakttagelser jag kunnat göra, under den av mig i 20 års tid bedrivna byggnadsverksamheten, såväl på landsbygd-en som i stads- planelagda samhällen. Jag har under denna. min verksamhet haft tillfälle att jämföra ackordsöverskotten å såväl stadsfastigheter som byggnader för lantbrukets behov. Därvid har det visat sig. att ackordsöverskottet för träarbetarna vid uppförandet av stadsfastigheter i huvudsak hållit sig under 100 %, men däremot vid laiitmannabyggnader mellan 100 till 400 %. -« Under år 19-37 uppförde jag ett svinstall där träarbetarna hade 380 % i ackordsöverskott. - l ett fall, uppsatta träarbetarna forrnar för betongväggar till en gödselstad, som gav i överskott 250 94, och i ett annat fall uppsattes forrnar för grund- och sockel
