Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/381

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Onsdagen den 27 maj 1942. Nr 20. 35

Ang. åtgärder för bostadsproduktionens främjande m. m. (Forte) uppgav andra siffror, och jag vet inte vilka som äro riktiga - det lämnar jag åt vederbörande själva att klara upp. -

Vad beträffar den takläggning, varom man tvistat i detta fall, hade jag den 6 maj inte en aning om att det var fråga om ett nybygge, utan jag trodde det gällde en reparation. Bygget ägde visserligen rum i min egen församling, men jag kan ju inte kontrollera allt som sker där. När man skulle lägga på, taket, fann man ingenting i prislistan som angav vilket pris som skulle tillämpas. Då enades småbrukaren, byggmästaren och de två snickarna om att arbetet skulle utföras mot timlön, och småbrukaren erbjöd sig att själv arbeta med -hantlang-ningen, d. v. s. bära upp plattorna, utan någon som helst ersättning. Han har aldrig begärt och aldrig erhållit ett öre för detta arbete, men å andra sidan har han nekat att betala överskottet. Däri kan ju förklaringen ligga till de uppgifter som lämnats härom. Jag har ingen anledning att tvista om dessa sakförhållanden, som jag såsom lekman på området inte begriper, men eftersom byggmästaren har givit skriftligt på det och saken också kommer att stå i tidningen, har jag velat omnämna den här. Sedan få vederbörande sakkunniga på området slåss om detta bäst dem lyster.

Det är kanske av intresse att lämna några uppgifter angående timpenning och ackord även vid andra byggen. Uppgifterna hänföra sig till åren 1938 och 1939. Sedan dess ha priserna reglerats, enligt vad jag har fått besked om, šâšdšt procent; om det har skett ytterligare någon förändring senare, vet

i e. kiïet första fallet jag har här gäller en gammal fröken på sextio år, som s u le bygga sig ett litet hus, och jag har en specifikation över allt arbete som utforts. Huset är litet, eftersom arbetslönerna för allt träarbete stanna vid 669 kr. 44 öre. Därav uppgick timlönen till 333 kr. 60 öre och överskottet iglïnmätning till 335 kr. 84 öre, alltså till styvt 100 procent på den lilla

Nästa fall avser ett bygge för en f. d. småbrukare. Han hade som småbrukare 8 tunnland jord. Han blev gammal liksom alla andra när de få leva och skulle då bygga sig ett hus, även det mycket litet. Alltiträarbetet kosta: âït7l3 kr. 27 öre. (J ag tror-inte det är någon risk- att begagna dessa siffror, Gtsom Dïfplieren ga ut i tre exemplar, ett till byggmästaren, ett till förbundet har i Stockholm och ett till arbetarna. De kunna alltså kontrolleras ) âïbïäïïllfilfnhauerllållilêß iffimšön såsom förskott 336 kr. 50 ö-re. Överskottet efackord. g Ppglc i 76 kr. 77 ore. Det blir omkring 113 procent i

En lantbrukare Pe N1 S - bruket och byggde silg eftslfëtlhugviesliëii. eåirrtiilršiiiålfiåmfgilndelifiåïlrbade lain:- gjorde 269 kr. och överskottet 337 kr., således väsentligt över looygge ut Ett annat bygge gäller en uthuslänga på ett större lantbr k hprocen i mun. Byggnaden är väl inte så stor eftersom det rör sig cmuenltirriillönâsrilikom ° 240k. - - - . . mma šfiocent iracclišcådett överskott efter matning på 333 kr. Det blir omkring 130

Vid ett annat b - d t - - .. och överskottet 23l7gkgrñ d. v.es. biirilkiifilšllillštïiiiocštutgi]Orde tlmlonen 160 kr - n småbrukar E l J - .

i ett gammalt ruâkelmil 22 (åriisqglrrlaffågdlšsdfg:ffnnågtlit lšåiiålflrålßdlled tjlprg lïch bo? stort, men prakt kt - l V . n lg - US, ld? glika listor för ilsetta bygge lalïåvdåliß årrliråe liïtiåyjqeâgšàsdläßlf 13.613 foiçlllglgiåš tga o - .. . - - im onen i - ore och överskottet till 181 kr. 92 ore, d. v. s. 166 procent i ackoi-(i på

d d l t , - . .. - k? lêtznöï: is an uppgar timlonen till 376 kr. 20 ore och cverskgttet 1111 396