Onsdagen den 3 juni 1942 f. m. Nr 21- 41
Ang. vägväsendets förstathgande. (-Forts.) ett surrogat för vägstämmor och vägstyrelser. En länsstyrelse har 1 sitt yttrande kallat den föreslagna organisationen med fivagnamnder en- skuggorganisation. Den kommunala självstyrelsen, som ar sa betydelsefull -1- vart svenska folkstyre, vakar ständigt över sina förtroendeman och deras atgärder och reagerar vid misskötsel genom att avsätta dem. Vagstyrelserna och vagstamrnoombuden äro bygdernas kommunala förtroendemän, och ett utdomande av vagstyrelserna är detsamma som ett utdömande av hela den kommunala självstyrelsen. Det finns ett annat område, där staten lämnar mycket stora bidrag, nämligen skolväsendet, men man har 1 varje fall mte ännu hört, att det skall förstatligas, e
Kommer den nyordning, som föreslås, att göra vägnätet bättre? Pa den frågan svarar jag nej. Det kan tvärtom befaras bh en tillbakagangiör det s.- k. bygdevägnätet. Kommer vägväsendet efter reformen att bh billigare? Även på den frågan svarar jag nej. Jag skall litet senare återkomma till de ekonomiska konsekvenserna av förslaget. Krav kunna, såsom jag yttrade, 1 sparsamhetssyfte resas på ett eftersättande av vissa väguppgifter, och då kan man misstänka, att detta eftersättande kommer att gälla bygdevägarna.
l sakkunnigför-slaget har också upptagits tanken på en utgallring av en del allmänna vägar på landet från det allmännas underhåll i samband med statens Övertagande av vägväsendet på. Iandet, för att man skall minska kostnaderna för statsverket. Departementschefen har tagit avstånd från detta de sakkunnigas förslag. Men sedan den tanken en gång har kommit fram, kan den ju när som helst i framtiden åter tagas upp, sedan den nya organisationen genomförts, och då är bygdens motstånd brutet. Utvecklingen på landet har ju hitintills varit den, att allteftersom vägar, underhållna av enskilda, ha blivit så starkt trafikerade, att de kunna anses tjäna den allmänna trafiken, ha de intagits till allmänt underhåll. Skulle den tanke, som ligger bakom nu berörda förslag, i framtiden vid något tillfälle vinna gehör, skulle det betyda en reform baklänges, ty då skulle en del allmänna vägar åter förklaras såsom enskilda vägar och underhållas väv de närbelägna fastigheterna. Jag frågar: vart tar då den skatteutjämning vägen, som man med denna reform vill genomföra? Det finns vissa risker förbundna med reformen, vilka man måste påtala, så att de inte i framtiden komma såsom överraskningar.
Att det finns vissa farhågor för bygdens intressen, har också bekräftats i utskottet genom upplysningar, som ha lämnats under diskussionerna. Vi ha fått veta, hur vägärenden-a för närvarande behandlas med hänsyn till de begrän-sningar i fråga om vägbyggnadsföretag, som måste göras på grund av det statsfinansiella läget. Man iirfordrar till kom.munikationsdepartementet alla framställningar om omläggningar, förbättringar och nybyggnader av vägar, och man diskuterar där varje särskilt vägföretag, och sådana företag, som ej kunna anses ha någon större betydelse för trafiken, skjutas obönhörligt åt sidan. Bedömandet blir naturligtvis beroende på den större eller mindre betydelse som vederbörande tillmäter riksvägar, huvudvägar eller bygdevägar. Bygdevägarna ha dock under de sista 20 åren efter biltrafikens tillkomst fått en stor betydelse för förmedling av handelsvaror, för mjölktransporter till mejerierna och för vedtraiisporter o. s. v., och de bilda ett nät som anknyter till riks- och huvudvägarna. -
Beträffande merkostnaderna för vägväsendets förstatligande gör departementschefen en uppskattning i propositionen och kommer till det antagandet, att de komma att uppgå till omkring 25 miljoner kronor eller samma summa som för närvarande utgår i vägskatt. Reservanterna hävda. att det synes i varje fall sannolikt - och för min del hävdar jag det alldeles bestämt - att
