Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/568

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

8 Nr 22. Onsdagen den 10 juni 1942 f. m,

Ang. bildande av en kyrklig samfälligket för Stockholm. (Forts)

Vid utlåtande-t fanns fogat ett särskilt yttrande av herrar Sandegård och Vvennqozist, som ansett, att utskottet bort uttala, att uttrycket kyrkobetjänte och liknande uttryck i såväl lagenom församlingsstyrelse i Stockholm som i andra författningar borde utbytas mot annan tjänstetitel beträffande kyrkliga befattningshavare överhuvud taget i överensstämmelse med vad som redan skett inom den allmänna statsförvaltningen beträffande likartade benämningar.

Herr Engberg: J ag hade väntat, att någon från Stockholmsbänkeni denna kammare skulle taga till orda i denna fråga. När inte så sker, tar jag mig friheten att fästa kammarens uppmärksamhet på en punkt.

Enligt det hasslerska förslaget skulle församlingarna i Stockholm få ett tillägg till sina delegerade för varje nytt 10,000-tal invånare. I propositionen har denna siffra höjts till20,000. J ag har här en liten beräkning, som jag skall be att få delge kammaren och som visar, hur det med dessa utgångspunkter ställer sig med mandaten för de olika församlingarna.

Enligt propositionen skulle Storkyrkoförsamlingen få två delegerade och enligt Hasslers förslag två. Klara likaledes. Kungsholmens församling skulle få tre resp. fem, Szt Görans fyra resp. sju, Matteus fyra resp. sju, Gustav Vasa tre resp. fyra, Adolf Fredriks två resp. tre, Johannes tre resp. fyra, Jakobs två resp. två, Engelbrekts tre resp. fyra, Hedvig Eleonora tre resp. fyra, Oscars fyra resp. sex, Sofia tre resp. fyra, Katarina fyra resp. sju, Maria Magdalena tre resp. fyra, Högalids tre resp. fem, Brännkyrka fyra resp. sex, Enskede tre resp. fem och Bromma församling fem resp. åtta.

J ag h-ar tagit till orda beträffande denna »ändring av det hasslerska förslaget helt enkelt därför att var och en som känner Stockholmfsförsamlingarnas sociala struktur vet, att med propositionens bestämmelser blir det de stora arbetarförsamlingarna i Stockholm, som komma att bli underrepresenterade, medan cityförsamlingarna - om uttrycket tillätes - komma att få. full representation. Det hasslerska förslaget, som utgick från siffran 10,000, har enligt min mening den förtjänsten, att det gör rättvisa åt den sociala strukturen i församlingarna. Det blir en rimligare och riktigare avvägning med hänsyn till befolkningens sammansättning. Det är enligt min tanke icke lyckligt, att denna ändring har företagits, och dess enda motivering, så långt jag har kunnat finna, dess enda synliga motivering är, att det skulle bli en för stor fullmäktigeförsamling, därest man skulle gå på den hasslerska linjen. Går man på propositionens linje, skulle den bli lianterligare. Men det är, som var och en förstår, en ganska viktig sak för de stora arbetarförsamlingarna i Stockholm, att man väljer en proportionalitet, som gör rättvisa åt den sociala strukturen. x Detta kan enligt min tanke icke ske, därest man går propositionens väg, och det är därför, herr talman, som jag har velat begagna tillfället, dels att uttala min förvåning över att konstitutionsutskottet icke observerat denna sak, dels att från min sida inlägga en gensaga mot att man har valt denna väg.

J ag har intet yrkande.

Herr statsrådet Bagge: Herr Engberg har lagt upp denna sak på. Iitet för stora linjer, tycker jag. Anledningen till att ändringen gjordes var ett rent praktiskt övervägande. Man ville inte ha en så stor fullmä.kt1geförsamli°ng. En sådan blir inte lika effektivt arbetande som en mindre församling. Pa detta sätt skulle man faktiskt ha fått en församling av Stockholms stadsfullmäktiges typ, och det trodde jag inte var lämpligt med hänsyn till de uppgifter, som denna fullmäktigeförsaniling skulle få. Det är hela anledningen till ändringen,