Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 A 2 FK 2 15 23.djvu/612

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

52 Nr 22. Onsdagen den 10 juni 1942 f. m,

Förslag till rättegångsbalk. (Forts.) ordna, att han skall omedelbart tagas i häkte och kvarhållas där, så länge sammanträdet varar, dock ej utöver tre dagar;

Vid förevarande paragraf hade reservationer avgivits

1) av herr Siljeström, vilken med instämmande av herr Schlyter, friherre De Geer samt herrar Mårtensson och Werner dels ansett, att utskottets motivering vid paragrafen i fråga bort hava den lydelse, reservationen visade, dels ock yrkat, att paragrafen måtte avfattas sålunda:

På rättens ordförande ankommer att upprätthålla ordning vid rättens sammanträden och att meddela därför nödiga föreskrifter. Han äger utvisa den som stör förhandlingen eller eljest uppträder otillbörligt så ock för undvikande av trängsel begränsa antalet åhörare i rättssalen. Ej må fotografering eller teckning äga rum i rättssalen, med mindre rätten finner det böra tillåtas.

Tränger sig - - - (lika med Kungl. Maj:ts förslag) - - - tre dagar.

2) av herrar Branting och Lövgren, vilka dels ansett, att utskottets motivering vid paragrafen bort lyda så, som i denna reservation angivits, dels ock yrkat, att paragrafen måtte erhålla följande lydelse:

På rättens ordförande ankommer att upprätthålla ordning vid rättens sammanträden och att meddela därför nödiga föreskrifter. Han äger utvisa den som stör förhandlingen eller eljest uppträder otillbörligt så ock för undvikande av trängsel begränsa antalet åhörare i rättssalen.

Tränger sig - - - (lika med Kungl. Maj:ts förslag) - - - tre dagar.

Herr Magnusson, Theodor: Herr talman! Jag vill uppta till behandling en sak, som i och för sig inte berör själva rättegångsförfarandet i annan mån än den ordning, som skall upprätthållas i själva rättssalen.

Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt, som också har antagits av utskottet, innehåller en bestämmelse av följande lydelse: »Ej må fotografi tagas i rättssalen» Det har framhållits, att det är speciellt av omvårdnad om unga brottslingar som man vill förbjuda att fotografier av dessa införas i tidningarna; det skulle lägga ytterligare sten på deras börda. Jag vill då säga, att pressen själv har ålagt sig mycket stor återhållsamhet härvidlag och att det är mycket sällan som dylika fotografier införas i tidningarna. När man inför fotografier är det oftast av äldre, ökända brottslingar. Så var t. ex. fallet med Salaligan, och många andra exempel skulle kunna anföras. Tidningarna äro emellertid inte bara intresserade av att i vissa fall införa fotografier av brottslingar, utan de vilja kanske också införa exempelvis en bild av en avgående domare, då han sitter i rättssalen, eller de vilja kanske taga en fotografi av en nytillträdande domare. Jag kan erinra om att första gången presidenten Schlyter satt i Askimstinget infördes en bild från detta tillfälle i en Göteborgstidning. Det finns även exempel på att man för rent kulturella ändamål velat taga en bild från en rättsförhandling. Detsamma kan vara förhållandet ur rent historiska synpunkter. Att då stadga ett generellt förbud, som gör det omöjligt att under några omständigheter ta en bild av en pågående rättsförhandling, kan enligt mitt sätt att se inte vara riktigt, När, såvitt jag vet, inte några speciella klagomål, åtminstone inte av någon större omfattning, ha förelegat på detta område, är det obegripligt, att man har velat införa denna bestämmelse.

Under utskottsbehandlingen har det framhållits, att förbud inte bör stadgas endast mot fotografering utan även mot teckning. Herr Siljeström har framlagt ett förslag till kompromiss, som ju är mycket bättre än utskottets förslag. Han tillfogar emellertid, att fotografering eller teckning ej må äga rum i rättssalen med mindre rätten lämnar sitt tillstånd. Om detta förslag an