22 Nr 16. Onsdagen den 29 april 1942.
Anslag till försäkringsrádet m. m. (Fo-rts.) den för att bestämma frågan om ersättning, även i fall då detta kan vara av mycket liten betydelse, endast därför att samma fall en gång i framtiden på grund av framdeles uppkommande eller uppenbar invaliditet kan medföra ett yrkande om en livränta, något som dock inträffar ytterligt sällan. Följden har blivit att försäkringsrådet vuxit sig allt större och större och blivit en institution som arbetar tungt. Enligt min uppfattning fordras här en undersökning i vad mån en rationalisering skulle kunna ske.
Dessa förhållanden ha också med skärpa belysts av två institutioner, som ha att leverera mål till försäkringsrådet, nämligen riksförsäkringsanstalten och de ömsesidiga socialförsäkringsbolagens förening.
Skulle man kunna finna en form, som kunde medgiva en enklare behandling av frågorna inom försäkringsrådet, naturligtvis utan eftersättande av rättssäkerhetens krav, skulle man ha vunnit ganska mycket, bl. a. ur den synpunkten, att för närvarande en synnerligen viktig uppgift för försäkringsrådet, nämligen den att vara ledande för utvecklingen på olycksfallsförsäkringens område, ganska mycket eftersatts. När försäkringsrådet instiftades var det meningen, att man skulle hålla täta konferenser med försäkringsbolagen för att därigenom finna vägen till en riktig praxis. Des-sa konferenser ha med åren blivit allt mindre och mindre täta, och man kan inte säga, att detta mycket viktiga led i försäkringsrådets verksamhet längre fungerar på sätt som önskvärt vore.
Då socialministern nu kommit in i kammaren, .skulle jag vilja rikta en uppmaning till honom att icke låta frågan om formerna och sättet för försäklingsrådets verksamhet vara slutgiltigt avgjord »genom det ställningstagande han tagit till densamma i propositionen, utan att han måtte ha uppmärksamheten riktad på att söka åstadkomma en bättre relation i förhållandet mellan uppgifter och utgifter i avseende å försäkringsrådets verksamhet.
Efter härmed slutad överläggning bifölls vad utskottet i den under behandling varande punkten hem-ställt.
Punkten 2. Utskottets hemställan bifölls.
Aw- bß/fißlßß Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande nr 79, i anledning av Kungl. år fika Maj:ts framställningar angående återbäring av arvsskatt för vissa donationer šethïftxfáï m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
7" mfmæ l en till riksdagen avlåten proposition. nr 106, hade Kungl. Maj zt, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27 februari 1942, föreslagit riksdagen att dels till Återbäring av erlagd arvsskatt i vissa fall för budgetåret 1942/43 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag av 139.600 kronor, dels ock medgiva, att stiftelsen Seth M. Kempes minnebefriades från erläggande av den på Seth M. Kempes fond l belöpande arvsskatten.
Sedermera hade Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten proposition, nr 202, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 20 mars 1942 - med ändring i avseende å anslagsbeloppet av det i propositionen nr 106 framlagda förslaget - föreslagit riksdagen att till rkterbäring av erlagd arvsskatt i vissa fall för budgetåret 1942/43 under sjunde liuvucltitcln anvisa ett anslag av 184,600 kronor.
