högskolestyrelsens förslag åberopas det statsfinansiella läget. Fråga är väl emellertid, om icke de nationalekonomiska synpunkterna här måste överväga de statsfinansiella. Det torde nämligen icke råda något tvivel om att den svagare besättning av ifrågavarande befattningar, vilken lätt kan bli följden av de dåliga avlöningsförhållandena, skulle bli skadlig för folkhushållningen i dess helhet. Vi ha icke råd att underbetala dessa tjänstemän. Och det föreligger fara i dröjsmål.
Vid ett bifall till högskolestyrelsens förslag skulle i personalförteckningen över extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20, vari i propositionen upptagas 13 förste assistenter i lönegrad 21, i stället upptagas 17 förste assistenter. Anslagspostenz »Arvoden och särskilda ersättningar» skulle kunna sänkas från i statsverkspropositionen upptagna 172,000 kronor till 149,600 kronor. Däremot måste posten: »Avlöningar till övrig icke ordinarie personal» höjas från 300,200 kronor till 336,700 kronor. Likaledes måste posten: »Rörligt tillägg» höjas från 82,000 kronor till 87,500 kronor. Hela anslagsposten: »Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1942—43» skulle alltså behöva höjas med 19,600 kronor eller från 902,000 kronor till 921,600 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställes,
att i personalförteckningen för Lantbrukshögskolan under rubriken extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 upptagas 17 förste assistenter i lönegrad Eo 21, samt
att anslagsposten: »Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1942/43» höjes med 19,600 kronor eller från i propositionen föreslagna 902,000 kronor till 921,600 kronor.
Stockholm den 21 januari 1942.
B. A. Nilsson. Lennart Bondeson. H. Sten.
