medellösa elevers utbildning. Dels bleve de statsfinansiella konsekvenserna betydande och dels skulle ökade svårigheter uppstå vid prövningen av behovet och vid stipendiernas fördelning. Det kan också sättas ifråga, om det är riktigt, att staten genom direkta bidrag skall svara för hela kostnaden för en utbildning, som eleverna sedan dra fördel av i form av bättre anställningar och högre inkomster. De ungdomar, som själva kunna spara pengar för att betala en del av sin utbildning eller som i olika former kunna mobilisera anhörigas eller vänners hjälp därtill, böra ej bringas att avstå härifrån.
För de helt medellösa däremot, som sakna andra möjligheter att bekosta den del av utbildningen, som ej täckes av stipendier, vore det utan tvivel en fördel om det funnes tillgång till mindre utbildningslån. Med de räntefria studielån, som nu utlämnas från allmänna studielånefonden, har man tagit sikte på att hjälpa ungdomar »med utpräglad studiebegåvning», som bedriva studier i större omfattning. Dessa lån torde därför ej kunna komma ifråga i här förevarande sammanhang. En särskild form av mindre utbildningslån, som anpassats för elever vid här nämnda skolor, vore därför önskvärd. För att dessa lån skulle kunna bliva till avsedd nytta borde de få sökas genom vederbörande skola i samband med inträdesansökan. De borde alltså beredas av respektive skolföreståndare och avgöras av kungl. skolöverstyrelsen. Då lånets beviljande i de flesta fall torde vara en förutsättning för att vederbörande elev skall kunna besöka skolan, borde meddelande därom lämnas i god tid före kursens början. Man bör därvid kunna utgå ifrån, att den som erhåller studielån även är berättigad till det högsta för skolformen möjliga stipendiebeloppet. Lånens storlek böra avvägas så, att de motsvara skillnaden emellan det högsta stipendiebeloppet vid skolan och den summa det kostar att med stor sparsamhet genomgå densamma. Denna summa blir alltså beroende av dels stipendiernas storlek, dels prisläget och dels av var skolan är belägen. En smidig anpassning till dessa förhållanden bör därför eftersträvas. Möjligen bör det högsta belopp, vartill lån av denna typ kan utelämnas, bestämmas. I regel torde det bliva fråga om relativt små summor. Lånet bör vara ränte- och amorteringsfritt till någon tid efter studiernas avslutande. Därest vederbörande då saknar anställning, bör den ränte- och amorteringsfria tiden kunna förlängas.
Med stöd av vad ovan anförts hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning angående mindre utbildningslån till medellös ungdom, som önskar genomgå kommunal eller enskild anstalt för yrkesundervisning eller folkhögskola.
Stockholm i januari 1942.
Bertil Ohlin.
O. L. Svanbäcks Boktryckeri AB., Stockholm 1942
425065
