Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/327

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
5
Motioner i Första kammaren, Nr 154.

Man kan i samma syfte tänka sig ytterligare ett tillvägagångssätt, nämligen att mot ersättning till kommunerna göra nöjesskatten helt till en statsskatt. Denna skatt skulle då till sitt fulla belopp överlämnas till en stiftelse för främjande av vetenskaplig forskning, litteratur, bildande konst, musik, teater och film. Denna åtgärd skulle dock icke i allmänhet få innebära en samtidig nedskärning av de ordinarie statsanslagen för dessa ändamål, ty då vore med åtgärden intet vunnet. Den tilldelning av nöjesskattemedel, som genom den föreslagna stiftelsens försorg såsom ett extra anslag skulle komma att tillfalla vetenskap och konst, skulle otvivelaktigt framkalla en stark uppblomstring av den andliga odlingen i vårt land, vilket i sin tur med nödvändighet även måste medföra ett ökat materiellt uppsving. Härigenom skulle slutligen även stat och kommmer efterhand återvinna de summor nöjesskatten nu inbringar dem och som de således endast skenbart skulle förlora för den händelse den föreslagna åtgärden vidtoges utan kompensation.

Det kan slutligen icke med nog kraft framhållas, att Sverige i sin egenskap av Nobelprisens förvaltare inför hela världen har en hederspost att försvara såsom vetenskapens och litteraturens beskyddare. Sverige får ej uppge sin rangplats bland kulturnationerna. Svensk vetenskap har i nationernas kulturella liv länge intagit en stark och framskjuten ställning. Att bevara denna förnämliga position bör för Sverige förbliva en hederssak. Skulle den vetenskapliga forskningen och den andliga odlingen — att döma av de tecken som nu föreligga — verkligen sättas på svältkost, uppstår emellertid en allvarlig fara för att denna position går förlorad och därmed oskattbara landvinningar på de mest skilda områden.

I anslutning till vad sålunda anförts föreslås,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en utredning på vad sätt svensk odling och forskning måtte kunna säkerställas genom ekonomiska åtgärder utöver de inknappade eller inför inknappning ställda ordinarie anslagen i statsverkspropositionen.

Stockholm den 24 januari 1942. Fredrik Ström.