Staten bör vad dessa orter vidkommer ej utnyttja rundradion som skatteobjekt. Närmast ligger då till hands att helt borttaga plikten att lösa licens för radiomottagare med batterier, eller, om licensavgiften anses böra bibehållas, bör den sättas mycket låg.
Orter finnas, där elektriska kraftledningar äro dragna men brist på laddningsstationer gör sig gällande. Genom telegrafstyrelsens försorg kunde anordnas laddningsstationer på sådana platser. Enskilda personer, som ville anordna dylika stationer, kunde härvid stödjas med anslag eller genom lån mot villkor att de stode till allmänhetens tjänst med laddning av batterier.
Med stöd av det anförda föreslås,
att riksdagen måtte besluta hemställa hos Kungl. Maj:t om vidtagande av åtgärder för att i ej elektrifierade och avsides liggande bygder underlätta och förbilliga användandet av radioapparater.
Stockholm den 24 januari 1942.
Gottfr. Karlsson.
John Björck. Eskil Albertsson. P. J. Näslund.
