samt efter fria överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lagstadgad rätt att påfordra deltidstjänst bör sålunda näppeligen ifrågakomma.
Ett mera allmänt införande av deltidsarbete skulle giva den gifta kvinnan större möjligheter än nu att förena nödvändigheten av tillräcklig vårdnad om hem och familj med hennes berättigade krav att fullfölja sitt yrke eller hennes önskan att själv bidraga till hemmets försörjning. Det nuvarande kravet på att flertalet platser skola skötas av heltidsanställda ställer den gifta kvinnan inför ett val, som är synnerligen svårt. Hon drages då mellan omtanken om familjens levnadsstandard och rätten att utöva ett yrke å ena och behovet av att ägna familjen mera av sitt arbete å andra sidan.
På grund av den stora betydelse en god lösning av detta problem har, icke endast ur de gifta yrkeskvinnornas synpunkt i och för sig utan även med hänsyn till vårt lands allvarliga befolkningspolitiska läge, är det önskvärt, att frågan utredes i hela sin omfattning. Därvid böra de befolkningspolitiska synpunkterna, från vilka man i tidigare utredningar i huvudsak bortsett, nu beaktas likaväl som de familjesociala och de arbetsmarknadsekonomiska.
Under hänvisning till vad ovan anförts hemställes,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning — lämpligen genom 1941 års befolkningsutredning — angående åtgärder för att, med hänsyn icke endast till familjesociala utan även befolkningspolitiska synpunkter, bereda gifta kvinnor ökade tillfällen till deltidsarbete såväl i allmän som enskild tjänst.
Stockholm den 24 januari 1942.
Harald Nordenson.
