Motioner i Första kammaren, Nr 202. 3 ändringar på rättegångsväsendets område kan vara tvivelaktig". I detta syfte anhefallde Kungl. Maj:t länsstyrelserna att, då fråga uppkomme om nybyggnad eller ombyggnad av tingshus eller annan med ombyggnad jämförlig förändring av tingshus samt med nybyggnaden eller förändringen icke ansåges kunna tills vidare helt anstå, därom göra anmälan till Kungl. Maj:t, varefter ärendet skulle vila hos länsstyrelsen i avbidan på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida tingslagsreglering borde äga rum. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 februari 1930 anmälde nu länsstyrelsen i Värmlands län, att dåvarande häradshövdingen i Nordmarks härads domsaga jämlikt bemyndigande av tingshusbyggnadsskyldige i domsagan hos länsstyrelsen anhållit om åtgärder snarast möjligt för uppförande på de tingshusbyggnadsskyldiges bekostnad av nytt tingshus för domsagan i Årjäng i enlighet med företedda ritningar. I sin anmälan vitsordade länsstyrelsen, att det befintliga tingshuset inom domsagan jämte därtill hörande arkiv och arrestlokaler befunne sig i sådant skick, att med nybyggnaden icke ansåges kunna tillsvidare helt anstå. I yttrande den 14 april 1930 över denna anmälan förklarade sig Svea hovrätt icke för det dåvarande kunna tillstyrka ett beslut om tillstånd till uppförande av nytt tingshus för Nordmarks härads domsaga. I sin skrivelse den 28 februari 1931 ifrågasatte även justitieombudsmannen, huruvida icke med uppförande av nytt tingshus i Årjäng borde anstå till dess frågan om omreglering av Nordmarks härads domsaga vunnit sin slutgiltiga lösning, och i sammanhang med sitt beslut den 29 maj 1931 om att häradshövdingeämbetet i Jösse härads domsaga skulle återbesättas föreskrev Kungl. Majrt att avskrift av justitieombudsmannens skrivelse skulle genom länsstyrelsens försorg tillställas de tingshusbyggnadsskyldige i Nordmarks härads domsaga. När fråga om tingshusbygget slutligen, efter ytterligare skriftväxling, kom upp till avgörande hos Kungl. Maj:t, visade sig emellertid att Kungl. Maj:t hade annan uppfattning i fråga om igångsättande av tingshusbygget än Svea hovrätt och justitieombudsmannen. I beslut den 15 april 1932 fann Kungl. Maj:t gott förklara. att bestämmelserna i 1926 års cirkulär icke utgjorde hinder för länsstyrelsen att i enlighet med gällande bestämmelser om tingshusbyggnad pröva och avgöra. huruvida och i vilken omfattning bvggnadsföretaget måtte komma till utförande. Samtidigt återbesattes häradshövdingeämbetet i domsagan. Två år senare. genom beslut den 30 november 1934, beviljade Kungl. Maj:t från anslaget till lån för kommunala beredskapsarbeten ett statsbidrag med 20 °/o av stvrkta verkliga kostnaden för uppförande av nvtt tingshus i Årjängs municipalsamhälle. dock högst 32.800 kr. Som villkor föreskrevs därvid att bvggnaden skulle utföras i enlighet med av länsstyrelsen i resolution den 21 augusti 1934 givna föreskrifter. Tingshuset uppfördes sedermera för en kostnad av 239.560 kronor. Det inrymmer även goda kanslilokaler. Byggnaden besiktigades 1937 av presi
