Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/478

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
2
Motioner i Första kammaren, Nr 203.

vinnas endast genom en förenkling av nu gällande bestämmelser på sådant sätt att postanstalterna få ersätta det kvalificerade vittnet och att hela den omständliga och arbetskrävande proceduren med röstlängdsutdraget borttages. Detta förenklade förfarande skulle då kunna ordnas på i huvudsak följande av socialdemokratiska partistyrelsen förordade sätt: Väljaren skall för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det val, i vilket han önskar deltaga, och i fall där röstning sker före valdagen den anledning, som kan medföra rätt till sådan röstning. Sedan väljaren därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till röstmottagaren, skall denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i enlighet med väljarens uppgifter, skall antecknas valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör, hemvist inom valdistriktet och den sammanräknande myndigheten. Väljaren skall därefter i närvaro av röstmottagaren egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet. Vid röstning genom äkta make skall den av makarna, som avlämnade valförsändelsen, å ytterkuvertet i röstmottagarens närvaro anteckna sitt eget nanm.

Mot denna anordning har departementschefen anfört: »Enligt min mening är kravet på företeende av röstlängdsutdrag motiverat med hänsyn därtill, att eljest risk för valfusk skulle förefinnas. Vidare skulle, om röstlängdsutdrag icke erfordrades, kunna förekomma, att valkuvert icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet, varjämte svårigheter kunde uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i röstlängden.»

Motionärerna äro väl medvetna därom att röstlängdsutdraget motiveras med att därest ett sådant utdrag finnes i varje försändelse är det lätt att vid sammanräkningen hitta den röstandes namn i röstlängden. Motivet är således icke att underlätta valdeltagandet för väljarna utan tvärtom att underlätta sammanräkningen för myndigheterna. En sådan förväxling av motiv måste självfallet bli ödesdigert för varje försök att underlätta valdeltagandet. Motionärerna känna i varje fall ingen väg på vilken detta kan ske utan att myndigheterna beredas vissa besvär. Länsstyrelsernas intresse av en lätt sammanräkningsprocedur synes emellertid i detta fall helt ha fått skymma bort icke endast allmänhetens berättigade krav på att kunna deltaga i valet utan långa och omständliga förberedelser utan även helt fått dominera över valnämndernas många besvär med att utfärda och avsända röstlängdsutdrag. Allmänhetens intresse på denna punkt torde vara fullständigt oomtvistlig. Med röstlängdsutdraget som villkor för rätten att rösta på annan ort följer dels besväret med att rekvirera utdraget och dels att röstningen omöjliggöres i alla de fall, då väljaren icke på förhand vet att han kommer att bli förhindrad att deltaga i valet i sitt eget valdistrikt. Ur allmänhetens synpunkt är således denna fråga icke tillfredsställande löst så länge som kravet på röstlängdsutdrag består. Men även om man — i likhet med propositionen — helt bortser från allmänhetens intresse och försöker väga de besvär myndigheterna måste göra sig för valförrättningen, blir röstlängdsutdraget ett tvivelaktigt institut. Det synes nämligen som om en rimlig hänsyn till myndigheterna icke