Nr 15.
Av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl., angående befrielse för kommunala organ och enskilda från gäldandet av postavgifter för vissa försändelser i
ransonerings- och familjebidrags- m. fl. ärenden.
De reglerings- och ransoneringsåtgärder, som under de senaste åren
vidtagits i alltmera ökad omfattning, hava lagt högst betydande
arbetsuppgifter både på vederbörande kommunala organ och på de enskilda
affärsidkarna. Försvarsberedskapen och det därav följande behovet att lämna
ekonomiskt bidrag till de inkallades familjer har vidare förorsakat kommunala
organ ett både tidsödande och i många fall grannlaga bestyr. För vissa
näringsidkare har dessutom den på grund av tidsförhållandena införda
omsättningsskatten medfört en ej ringa arbetsökning i den dagliga gärningen
och en redovisningsskyldighet, som även tager sin tid. Slutligen har det
skärpta ransoneringsläget nödvändiggjort enstaka eller återkommande
inventeringar av förefintliga förråd av olika förnödenheter, lämnande av
rapporter i skilda hänseenden m. m., allt uppgifter, som föranleda ett ofta
betydande arbete för dem det vederbör.
Det torde icke ligga någon överdrift i påståendet, att såväl kommuner som enskilda, i känslan av vad tidsläget kräver, fullgjort och fullgöra de dem sålunda ålagda bestyren med erkännansvärd beredvillighet, trots att de icke alls eller — beträffande kommunerna — endast i ringa utsträckning erhålla ersättning av statsverket för sitt arbete och de därmed förenade kostnaderna. Annat har f. ö. icke heller varit att vänta. Det må emellertid icke förtyckas vederbörande, att de anse, att de åtminstone borde befrias från den direkta utgift, som gäldandet av postporton för de försändelser, bestyren förorsaka, innebär. Dessa porton stiga för de kommunala organen till betydande belopp, och även för många enskilda blir utgiften kännbar.
Vad kommunerna angår kunna dessa visserligen, såsom redan antytts, på grund av 1941 års riksdags beslut i anledning av propositionen nr 195, under vissa förutsättningar erhålla bidrag till sina kostnader för här ifrågavarande bestyr, men till huvudsaklig del måste dock utgifterna bestridas genom kommunala anslag. Kommunerna få alltså vid fullgörandet av en väsentligen statlig uppgift erlägga full betalning för de tjänster, som utföras av ett statens verk, postverket, men erhålla å sin sida endast delvis gottgörelse härför. För vår del måste vi finna det naturligt, att staten, då den
