Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/71

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
13
Motioner i Första kammaren, Nr 19.

ger ett klart besked om att vi ha all anledning att hysa oro för ungdomen i brytningsåren.

I en till denna motion fogad promemoria »Några synpunkter på våra dagars nöjesfråga» framför kyrkoherden Gust. Grände i Tvååker några personliga synpunkter på det aktuella läget med avseende på ungdomens nöjesfråga, orsakerna till denna utveckling samt antyder hur en lösning i frågan enligt hans uppfattning bör komma till stånd liksom samhällets uppgift härvidlag.

De aktuella ungdomsproblemen äro mycket komplicerade och ha sitt samband med hemmen, med nöjesindustriens exploatering av den unga generationen, med ungdomens fritid och ökade inkomster, med alkoholen samt kristen livsåskådnings fjärmande från ungdomen. Under det senaste årets landsomfattande diskussion angående ungdomens fritid och nöjesfrågan har man kunnat förmärka en enig och fast opinion, som visat sitt intresse för olika frågor, som kunna tänkas bidraga till en förbättring av det nuvarande läget. Men all frivillig verksamhet och alla förslag, som framförts, stranda i regel på svårigheten att erhålla lämpliga lokaler samt på svårigheten att erhålla finansiellt stöd från myndigheterna. På några orter inom landet ha s. k. bygde- eller ungdomsgårdar inrättats, och de resultat, som erhållits enbart genom denna trevande början, synas vara så framgångsrika, att möjligheten att mera allmänt beträda denna väg bör närmare undersökas. Detta kräver emellertid finansiellt understöd i mycket stor utsträckning från statens sida, varför i samband med en sådan undersökning även en utredning bör bedrivas, som tar sikte på hela frågan om vår ungdoms fostran och vård ävensom fritidens användande, d. v. s. icke blott nöjeslivet. Kunna dylika bygde- eller ungdomsgårdar anordnas i städerna och på landsbygden i samarbete med ungdomsråd eller ungdomsnämnder inom resp. län och eventuellt i samband med en rationellt bedriven yrkesundervisning, skulle ett dubbelt syfte med dessa gårdar kunna vinnas. Vad nu sagts vill emellertid icke utgöra ett föregripande av en eventuell utredning utan endast en antydan om att behovet av samlingslokaler är så pass stort, att många fördelar under alla förhållanden torde vara att vinna genom en utredning från Kungl. Maj:ts sida. Det synes emellertid vara en åtgärd av förutseende för vårt lands framtid att vår dyrbaraste tillgång, vår ungdom, skyddas och tillvaratages på bästa sätt.

De här ovan framförda synpunkterna sammanfalla i stort sett med dem, som innehållas i de vid 1939 års riksdag väckta motionerna I: 113 och II: 182 angående utredning rörande missförhållanden inom det offentliga nöjeslivet m. m. Motionerna vunno riksdagens bifall, och riksdagen anhöll i skrivelse nr 382 hos Kungl. Maj:t om »allsidig utredning rörande de missförhållanden, som nu förefinnas inom det offentliga nöjeslivet, och om botemedlen däremot». Statsrådet och chefen för justitiedepartementet tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 sakkunniga för utredning