Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/748

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

2 Motioner i Första kammaren, Nr 277. visa med all önskvärd tydlighet, att lönerna ej få avvägas alltför snävt, om det skall bliva möjligt att erhålla en tillfredsställande rekrytering av lantbrukslärarkåren. Starka skäl synas sålunda tala för att lantbruksstyrelsens förslag till löner för extra ordinarie ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskolor följes. Beträffande kostnaderna för till lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna utgående rörligt tillägg och kristillägg har Kungl. Ma j:t föreslagit, att allenast en tredjedel härav skall utgå av statsmedel, medan skolornas huvudmän förutsättas skola bestrida kostnaderna för två tredjedelar. Anmärkas må, att Kungl. Maj:t i proposition nr 274 angående lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolor m. m. föreslagit, att staten skall lämna bidrag till bestridande av hälften av kostnaderna för rörligt tillägg och kristillägg. Vidare föreslås i nämnda proposition, att såsom villkor för erhållande av statsbidrag skall bland annat gälla, att lärarna erhålla vederbörliga indextillägg, under det att för lantbruksundervisningsanstalter- nas del något sådant villkor icke föreslagits. Det torde vara av stor vikt, att enhetliga bestämmelser stadgas beträffande rörligt tillägg och kristillägg för folkhögskolor och lägre lantbruksundervisningsanstalter. Det kan annars förväntas, att samtliga lantbruksskolor, ungefär 24 °/o av lantmannaskolorna och icke mindre än 41 °/o av lanthushållsskolorna, vilkas lärarpersonal hittills enligt lantbruksstyrelsens utredning icke âtnjutit dyrtidstillägg från orten, även i fortsättningen icke komma att erhålla rörligt tillägg och kristillägg från orten, då stora flertalet av de hushållningssällskap, föreningar eller stiftelser, som stå såsom huvudmän för berörda skolor, av ekonomiska skäl icke mäkta att betala det huvudmännen åvilande rörliga tillägget och kristillägget. Strävandet efter att skapa ett enhetlig lönesystem för nämnda lärarkategorier blir därmed omöjliggjort. Det synes därför skäligt, att staten i likhet med vad lantbruksstyrelsen föreslår påtager sig kostnaderna för samtliga kontant utgående löneförmåner till lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, en princip som kommit till uttryck vid de senaste löneregleringarna för ickestatlig lärarpersonal. Med stöd av vad som här anförts få vi föreslå, att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 313 måtte besluta, att begynnelselönen för extra ordinarie ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskolor bestämmes till, vid vinterkurs om minst 125 dagar 3.234 kronor, vid vinterkurs om minst 150 dagar 3.468 kronor samt vid lantbruksskola eller lantmannaskola med helårskurs, vinterkurs och fortsättningskurs eller längre kurs 4.200 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg för samtliga,