4 Motioner i Första kammaren, Nr 281. hel, samtidigt som det â andra områden råder brist å arbetskraft, måste man förutsätta, att arbetsförmedlingsverksamheten göres så effektiv som möjligt. Då det dessutom visat sig att arbetsförmedlingsorganen kunna göra betydande insatser, särskilt då det gäller omplacering av arbetskraft, synes det oss som om man i främsta rummet borde inrikta sig på att göra arbetsförmedlingsorganen än mera effektiva. Detta låter sig emellertid icke göra utan att statsverket samtidigt får vara berett att vidkännas en viss kostnadsökning. De avlöningar vilka utgå till de inom arbetsförmedlingsverksamheten anställda äro nämligen i allmänhet mycket små, och särskilt är detta förhållandet beträffande de å olika orter anställda fasta och tillfälliga arbetsförmedlingsombuden. Fall förekomma nämligen då de dessa tillkommande arvodena äro så låga, att de knappast täcka mera än ombudens egna omkostnader för verksamheten. Skola ytterligare krav ställas å denna personal torde det vara oundgängligt att densamma beredes en ersättning, som åtminstone tillnärmelsevis motsvarar de krav som ställas å dem. I detta sammanhang synes oss även böra uppmärksammas att arbetsförmedlingsanstalterna och arbetsförmedlingsombuden ha att fullgöra en kontrollerande uppgift i samband med de erkända arbetslöshetskassornas verksamhet. Då under senare tid nya arbetslöshetskassor hava bildats, och i ett par fall sådana kassor med betydande medlemsantal, kommer anstalternas och arbetsförmedlingsombudens arbete att avsevärt utökas även på grund av denna orsak. Under sådana förhållanden förefaller det oss som om avlöningsanslaget icke bör beräknas lägre än vad statens arbetsmarknadskommission i sin till Kungl. Maj:t ingivna framställning angivit. På grund av vad sålunda anförts få vi därför hemställa, att riksdagen, med ändring av vad Kungl. Maj:t i proposition nr 344 föreslagit, måtte för budgetåret 1942/1943 under femte huvudtiteln anvisa till Statens arbetsmarknadskommission m. In.: Avlöningar ett förslagsanslag av 5.000.000 kronor. Stockholm den 10 juni 1942. Ragnar Helgesson. Axel Löfgren.
