Mot-ioner i Andra kammaren, Nr 66. 1 Nr 66. Av herr Mattsson m. fl., angående vägskattebördans fördelning mellan skattebetalarna. I skrivelse den 10 oktober 1938 framförde Kommunalskatteberedningen mycket allvarliga erinringar, som enligt dess uppfattning ur skatteutjämningssynpunkt kunna riktas mot gällande system för uttagande av vägskatt. De i fråga härom framförda synpunkterna kunna belysas med många nog så drastiska exempel och framstå även i övrigt som mycket välgrundade. Skatteutjämningssynpunkterna, som givetvis för Kommunalskatteberedningen måste framstå såsom det väsentliga, ha emellertid så till vida undandragits en förutsättningslös prövning, som vid verkställd utredning de sakkunniga genom direktiv på förhand bundits för en genomgripande omdaning av hela vägväsendets organisation. Möjligheten att på andra vägar ernå det avsedda resultatet ha därigenom avskurits från att komma under omprövning, till föga gagn för möjligheterna att ernå en smidig och lätt realiserbar vägskatteutjämningsreform. Den nuvarande organisationen av vägväsendet må vara behäftad med vissa svagheter. Det är dock värt att ihågkomma, att den trädde i kraft för så kort tid sedan som den 1 januari 1937. Uppenbart är även att en omorganisationstid, i synnerhet när utvecklingen synes gå i riktning att förstora vägdistrikten och vidga skatteunderlaget, lätt nog kan föra med sig en viss stagnation i fråga om arbetena. Det kan på många håll ligga nära till hands att uppskjuta i synnerhet mera omfattande företag. Även andra faktorer kunna medverka till att de första årens erfarenheter icke minst när det gäller kostnadsfrågor icke utan vidare kunna läggas till grund för bedömandet. Nyanskaffningsbehovet när det gäller maskinpark, lämpad för de nya mera omfattande uppgifterna liksom nödvändigheten att göra erfarenheter inom den nya organisationen, spela sålunda icke oväsentlig roll. De ökade kraven på Vägarnas och vägunderhållets beskaffenhet ha väl även stundom kullkastat beräkningarna. Frågan är om anspråk i skilda hänseenden och över huvud taget det ekonomiska betraktelsesätt, som kunde framstå som naturligt under den på åtskilliga områden förefintliga högkonjunkturen i slutet av 1930-talet, kan anses inbjuda till jämförelse med och ge riktlinjer för vad som under stundande säkerligen hårdare tider skall kunna komma i fråga. Icke heller synas erfarenheterna efter utbrottet av det stora kriget kunna läggas till grund för en omorganisation på längre sikt. Bihang till riksdagens protokoll 19.52. 1; saml. Nr 66-68. 1
