Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/245

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

t Motioner ii Andra kammaren, Nr 85. 3 Nr 85. Av herr NIISSOII i Göingegården lll. fl., i anledning av vissa av Kungl. Maj:t z statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar. Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln vid punkt H. 18. Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständigajordbruk m. m., föreslagit ett med 400.000 kr. till 2.000.000 kr. höjt anslag, under det att vid punkt H. 19. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, föreslås oförändrat anslag av 200.000 kr. Av propositionen framgår, att de av hushållningssällskapen sökta bidragsbeloppen för respektive ändamål från de föreslagna anslagen skulle komma att tillgodoses till ungefär hälften beträffande förstärkning av ofullständiga jordbruk men endast till en femtedel beträffande täckdikning. I ansökningarna om bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk avse cza 40 procent av totalbeloppet n-yodling. Därest hushållningssällskapens ansökningar om statsbidrag till täckdikning, cza 1.000.000 kr., bifölles och hela anslaget bleve utnyttjat, skulle därmed kunna täckdikas minst 8.000 har åkerjord. Dylikt bidrag utgår nämligen med högst 125 kr. pr har, vilket belopp i allmänhet torde motsvara cza 60 procent av inköpskostnaden för . täckdikningsrören. Användas 1.000.000 kr. till nyodlingsbidrag, där statsbidraget får uppgå till högst 400 kr. pr har, kommer den uppodlade arealen att utgöra 2.500 har, om här liksom i föregående fall maximibeloppet av bidrag förutsättes utgå till respektive bidragstagare. - . - l landets nuvarande försörjningsläge måste det anses utomordentligt viktigt, att alla utvägar anlitas för livsmedelsproduktionens höjand-e, men då samtidigt största sparsamhet måste iakttagas, är det också angeläget. att anslagna medel användas till sådana åtgärder, som kunna förväntas lämna största möjliga bidrag till folkförsörjningen inom kortast möjliga tid. Att en del av den svenska åkerjorden icke lämnar fullgod avkastning är ettvälkänt förhållande, belyst bl. a. i riksdagens debatter vid behandlingen av frågan om åtgärder mot vanhävd. Under. sådana förhållanden torde det få anses diskutabelt, huruvida ett anslag av allmänna medel skall främst användas till uppodling av ny åker eller till förbättring av den åkerjordsom redan är odlad, och vilket av dessa alternativ som bör väljas, om man med anslaget avser att snarast möjligt åstadkomma ökad produktionBristfällig dränering är som bekant en ganska vanlig orsak till svag skördRegleringen av jordens fuktighetstillstånd är ju också en av de mest primiir:t åtgärderna för att skapa förutsättningar för en god skörd. Därpå beror i hög