4 Motioner i Andra kammaren, Nr 85. grad lönsamheten av nedlagda kostnader för jordens bearbetning och gödsling samt för utsäde. Statistiken visar, att det ännu i vårt land tyvärr finnes mycket åkerjord, som icke är täckdikad. Följande uppgifter belysa förhållandena i berörda avseende vid brukningsdelar av olika storleksgrupper över o,26 har enligt 1937 års jordbruksräkning. Storleks- 1 Antal bruk- Total åker- - grupper ningsdelar areal, har Därav täckdikad i % med annat med för l material Szma o" S1-"*"-" c o o av ne .O lå o - 5 - 20 - 30 - 50 -100 över 100 - 2l1a -10 4" H 111,325 113,722 97,298 60,441 17,518 10,969 5,077 2,294 136343 413,67? 72s,s72 se-1,178 4a1,415 421521 s47,133 3s3,27s 2,9 3,9 4,o 6,: 7,4 7,9 16,2 8,o 26,o 7,9 33,4 7,6 37 ,1 8,4 49,9 7 ,s 6,7 10,9 14,7 24,2 33,9 41,o - 46,1 57,2 Szma. och l medeltal l 418,6-14 3,726,31 7 21,2 * 7,4 28,6 Sannolikt förhåller det sig så, att å en del av åkerjorden erfordras icke tåckdikning. Betecknande för de år 1937 rådande förhållandena är dock, att procentsiffran för den- med. rör täckdikade åkerarealen stiger så regelbundet med hrukningsdelarnas areal. I enlighet härmed visar det sig också, att landsdelar med relativt många stora brukningsdelar även ha en stor procent av jorden täckdikad (inom Västmanlands, Östergötlands och Malmöhus län nära 50 procent), under det att de typiska småbrukarlänen visa så låga tal för täckdikad areal som ned till 5 procent. Detta förhållande sammanhänger uppenbarligen delvis därmed, att innehavare av större jordbruk varit hänvisade att skaffa sig utkomst uteslutande av jordbruk och därför med odelat intresse och därav följande ökad erfarenhet och sakkunskap ägnat sig åt produktionshöjande åtgärder, under det att innehavarna av mindre brukningsdelar ofta sett sig nödsakade att skaffa inkomster vid sidan av jordbruket och därför icke kunnat ägna detta tillräckligt intresse. Delvis torde orsaken också vara den, att sistnämnda kategori av jordbrukare stundom saknat kapital att lägga ned i förbättringsarbeten. Vid täckdikning ha de visserligen kunnat utföra arbetet själva men erforderliga rör ha måst inköpas, och kostnaden för dessa motsvarar i regel inemot halva totalkostnaden. Icke heller ha de alltid kunnat anlita lånevägen, då det stundom vållat svårighet att anskaffa borgen. Vid nyodling to-rde i regel största utgiftsposten utgöra arbetskostnad och en del av bidraget sålunda tillfalla jordägaren, om han själv utför arbetet. Trots detta har det under de senare åren visat sig, att nyodling, till .vilken
