Motioner i Andra kammaren, Nr 104. 1 Nr 104. Av herr Håstad m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till riksarkivet.
I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, föreslås under avdelning B, Arkiv, bibliotek och museer mom. 1, för riksarkivets del vakanssättning redan under nästa budgetår 1942/43 av en förste arkivariebefattning (lön omkring 11,266 kronor) och indragning av ett förste amanuensarvode (omkring 8,300 kronor), det sistnämnda under förutsättning, att en av verkets förste amanuenser befordras till en under budgetårets tidigare del ledigblivande andre arkivarietjänst. Skulle denna förutsättning ej inträffa, skulle indragning ske vid -första möjliga tillfälle.
Det vore i och för sig icke mycket att säga om dessa besparingar, vilka,
utifrån sett, icke drabba riksarkivet hårdare än många andra statens verk och som naturligtvis betingas av de exceptionella förhållanden, som världskriget med åtföljande kristid medfört för vårt land.
De skrivelser, som växlats -med anledning av besparingsberedningens
förslag till besparingar inom statsförvaltningen, synas emellertid visa, att riksarkivet befinner sig i ett läge, som, om beredningens förslag sattes i verket, uppenbart skulle äventyra institutionens möjligheter att driva sitt arbete i den omfattning och med den standard i kvalitet, som måste krävas av rikets ledande arkivmyndighet också under en kristid som den nu rådande. Förhållandet är nämligen det, att arkivväsendet, i förevarande fall närmast riksarkivet, redan för närvarande långt ifrån varit i personal- och andra hänseenden så tillgodosett som sig bort med hänsyn till de betydande arbetsuppgifter, som instruktionsenligt åligga verket. Detta har erkänts jämväl av besparingsberedningen.
Det har nu av riksarkivet påvisats, hurusom indragningen av en förste
arkivarie i realiteten skulle betyda, att på dess huvudavdelning (Arkivgatan 3) blott en tjänsteman i denna beställning skulle stå till förfogande för ordningsarbeten inom därvarande tre sektioner. Indrages dessutom en amanuens, bleve följden, att i bästa fall endast en heltidsarbetande av kategorierna andre arkivarier och amanuenser bleve övrig för samma slags arbete, sedan expeditioner etc. försörjts. Det torde böra erkännas, att detta innebär en alltför stark reduktion av denna i varje fall mycket väsentliga del av arkivets åligganden.
I ett annat synnerligen viktigt avseende står riksarkivet otvivelaktigt
inför en oundgänglig expansion av sin verksamhet. Det gäller i fråga om-de stora gallringar bland statens verks handlingar, som ansetts ofrånkomliga. på grund av de väldigt växande pappersmassor, som förvaltn1ngen- avsatter. Man har av erfarenheten lärt, att en dylik gallringi stor utsträckning borde Bihang till riksdagens protokoll 1942. 4 saml. Nr 104-108. 198 ll
