(5 Motioner i Andra kammarevz, Nr 106. L smakriktningar etc. uppstår emellertid redan genom förändringar i de övriga bestämningarna vissa förskjutningar i hushâllsbudgetens sammansättning. För en familj av en annan typ, exempelvis med flera barn, en familj bosatt på landsbygden eller en familj i ett annat inkomstläge består ett helt annat förhållande mellan de olika poster som ingår i hushållsbudgeten. Socialstyrelsens levnadskostnadsindex kan alltså ej anses representera den verkliga förändringen av levnadskostnaderna för en dylik familj. Särskilt gäller detta i en tid som den nuvarande med starka prisförändringar. Härtill kommer att även för "normalhushå.llet" under nuvarande tid med kraftiga pris- och konsumtionsförändringar levnadssätt och hushållsbudget undergår starka förskjutningar, vilka göratt jämförelser mellan levnadskostnaderna vid olika tidpunkter blir synnerligen vanskliga. I det följande skall mera detaljerat undersökas dels de avvikelser från "normalbudgetens" viktsystem som kan antas bli följden av ett olikartat inkomstläge, dels verkningarna på levnadskostnadsindex av de s. k. utrensningar som under senare tid företagits av olika poster ur den hushållsbudget som ligger till grund för levnadskostnadsberäkningarna. V Kritik av levnadskostnadsindex. 1. Som ovan anförts uppgick totalutgifterna för det s. k. normalhushållet vid basåret 1935 till omkring 3,500 kronor och den 1 januari 1942 till omkring 5,000 kronor. Enligt finansdepartementets beräkningar hade emellertid 80 procent av landets alla taxerade inkomsttagare under år 1940 en inkomst som understeg 3,000 kronor och 60 procent kom ej upp över 2,000 kronor. Härtill kommer alla pensionärer och dylikt med ej taxeringspliktiga inkomster under 600 kronor. För alla dessa familjer och enskilda består det ett helt annat procentuellt förhållande mellan de olika utgiftsposterna än för socialstyrelsens välsituerade "genomsnittsfamilj". Ju mindre inkomsterna är dess större tyngd får givetvis utgiftsposten för livsmedel, eftersom det är svårast att knappa in på, det dagliga brödet. För majoriteten av landets befolkning, däribland alla de arbetarfamiljer vilkas inkomster bestämmas av indextilläggen, upptar därför livsmedelsposten en väsentligt större andel av utgiftssumman än vad socialstyrelsen räknar med vid indexberäkningen. Eftersom livsmedelspriserna stigit i raskare takt än priserna på andra varor har den verkliga förändringen i levnadskostnaderna för dessa familjer följaktligen varit kraftigare än vad levnadskostnadsindex registrerar. Den påtalade avvikelsen från "normalbudgetens" viktsystem blir givetvis kraftigare ju högre livsmedelspriserna stiger, eftersom då en allt större procentuell andel av inkomsterna måste utges för födoämnen, om levnadsstandarden någorlunda skall kunna upprätthållas. 2. Urvalet av de representativa varor, vilkas prisförändringar följas och registreras vid indexberäkningarna, blir naturligen också missvisande ur synpunkten av arbetarfamiljernas levnadsstandard, då man här utgått från
