8 31 otioner 1 Andra kammaren, Nr 169. genom en sammanfattning kända skildring av de götiska idéerna under 1500- och 1600-talen ha också öppnat en alldeles ny värld. Särskilt den förstnämnda mäste sägas vara av rent principiell betydelse för arbetet inom den forskningsgren, som i Sverige förr kallades lärdomshistorien och vars mål är att lära oss förstå den vetenskap, som visserligen nu är föråldrad eller död, men likväl en gång för sin tid och dess kultur var lika levande och lika betydelsefull som vår egen tids för oss. Det är med vetskap om detta jag anser docenten Nordström i eminent mening skickad att bekläda den professur, som genom en så frikostig gåva ställts till Uppsala universitets disposition för att giva en fast stödjepunkt åt denna viktiga vetenskap, som visserligen i våra dagar i många länder är föremål för ett intensivt arbete, men veterligen ännu icke någonstädes fått en egen plats i universitetsorganisationen. Jag anser sålunda icke blott att docenten Nordström är utomordentligt kompetent till denna professur, utan även att hans skicklighet till ämbetet är uppenbar och att han måste anses förtjänt att till ämbetet nämnas före varje annan svensk man, som till detsamma kunde komma i åtanke. Vid den punkt i sin utveckling som forskare han nu hunnit äger han enligt min mening enastående förutsättningar att bliva grundläggaren av en ny vetenskaplig tradition hos oss på det idé- och lärdomshistoriska området. Uppsala den 25 november 1932. Artton Blanck. Till Större Akademiska Konsistoriet i Uppsala. Hedrad med konsistoriets uppdrag att avgiva yttrande rörande docenten Nordströms kompetens till professur i idé- och lärdomshistoria, får jag vördsamt anföra följande. Ehuru docenten Nordströms produktion inom det rent litteraturhistoriska området ej i första hand är utslagsgivande för denna professur, anser jag mig böra påpeka, att den är av synnerligen högt värde. Hans redan före avlagd licentiatexamen publicerade uppsats "Hvem har skrivit Bröllops Beswärs lhogkommelse l" (Saml. 1914) räknas fortfarande såsom ett av de yppersta inläggen i vår forskning på den äldre svenska litteraturens mark. Med sin mönstergillt genomförda problemställning är den redan karakteristisk för sin författare. En rad större och mindre uppsatser rörande skönlitterära verk och problem från reformationstiden och 1600-talet bestyrka intrycket av författarens idérikedom, säkra metodik och känsla för poetiska värden. För här ifrågavarande professur torde docenten Nordströms idé- och lärdomshistoriska meriter vara avgörande. Hans i Norstedts Världshistoria införda översikt "Medeltid och renässans" av år 1929 (Norstedts Världshistoria VI) har - ehuru den behandlar ett av den allmänna idêhistoriens mest omskrivna problem - ansetts erbjuda så många nya synpunkter, att den för närvarande är under utgivning i fransk översättning. Banbrytande för svensk lärdomshistoria är doktorsavhandlingen "Stjern- hjelms filosofiska fragment-" av år 1924, vilken ej blott ger en utmärkt framställning av Stjernhjelms egen dittills outgivna filosofi, utan därtill anknyter en på egna källstudier byggd skildring av de filosofiska och teologiska strömningarna i Europa och Sverige alltifrån renässansen och reformationen. Av Nordströms under de senare åren publicerade skrifter sammanhänga de flesta med hans studier över stormaktstidens götiska romantik. Så t. ex. den
