Motioner i Andra kammaren, Nr 11. 9 landet den uppfattningen tagit allt fastare form, att hela dyrortsgrupperings systemet med dess konsekvenser för olika områden av s-amhällslivet b" h 1- or e t avskaffas. Saval loner som skatteavdrag böra fastställas efter enhetliga gl-un- der, gemensamma för hela landet. Särskilt på landsbygden och i s. k; bll o 1 1- gare orter ar denna mening starkt företrädd. Synnerligen starka skäl tala också för densamma. Då dyrortsgrupperingssystemet ursprungligen infördes, omedelbart efter förra världskrigets slut, var det säkerligen med hänsyn till .då råd-an-de förhållanden berättigat. Skiljaktigheterna i levnadskostna-der mel-lan olika områden och olika orter i landet voro betydande. Sedermera ha emellertid dessa. skiljaktigheter i väsentlig mån utjämnats - särskilt har så skett under nu rådande kristid - även om de icke helt utplånats. Livs-medelspriserna ha i mycket betydande omfattning utjämnats, så att de kvarstående olikheterna mellan olika orter tor-de sakna betydelse. Detta förhållande får tillskrivas den utveckling jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse haft. Genom de förädlingsindustrier denna rörelse skapat och det omfattande distributionssystem den byggt upp ha variationerna i livsmedelspriser på olika platser och i olika trakter nästan helt utjämnats. I den mån variationer förekomma äro dessa snarare så beskaffade, att priserna äro högre på landsbygden än i de tättbebyggda samhällena. Förädlingsindustrierna äro i regel belägna i samhällena, varför de färdiga varorna måste återföras till produktionsområ-dena. Utgifterna för sådana poster som kläder och lyse torde vara tämligen likartade över hela landet, medan däremot utgifterna för bränsle och hyror torde uppvisa variationer. Beträffande hyrorna bör dock ihågkommas, att de lägre hyrorna på billigare orter till stor del äro beoende av lägre kvalitet på bostäderna. För övrigt torde även erfarenheten visa, att hyrorna på åtminstone s. k. medeldyra orterfofta torde vara lika höga som på de dyra. De s. k. övriga utgifter, vilka långt ifrån alltid kunna statistiskt mätas och vägas, äro säkerligen i regel likartade över hela landet. I den män olikheter förekomma hänföra sig dessa till bundenhet av miljön och vanor inom olika folkgrupper, däremot föga till lägre eller högre kostnad-er på olika orter. Skattegrupperingen ger upphov till mycket uppenbara missförhållanden, för vilka tidigare redogjorts i denna motion och som därför ej här behöva återupprepas. Dessa missförhållanden jämte övriga icke önskvärda konsekvenser, vartill det stora och invecklade dyrortskomplexet ger upphov, kunna icke vara lyckliga för en önskvärd samliällsutveckling. Det befordrar inflyttning till städer och samhällen, som ligga högt på dyrortsgrupperingsskalim, medan den rena landsbygden och samhällen i billigare ortsgrupper tomnias på folk. Denna befolkningsförskjutning är ur många synpunkter Ofordarvlig; särskilt bidrar den till att försvåra en förnuftig lösning av vart folks kanske viktigaste samhällsfråga för närvarande, nämligen befolknmgsfragan. För en sund utveckling av näringslivet är den avgjort till skada. Bihang till riksdagens protokoll -19-ii). 4- saml. Nr 10-1-Å
