10 Motioner i Andra kammaren, Nr 11. Det synes oss därför motiverat att framställa ett yrkande om att dyrortsgrupperingssystemet avskaffas och ersiittes med för hela riket gemensamma, enhetliga grunder för såväl lönesättning som de -skattefria avdragen vid beskattningen ävensom folkpensionerna och familjebidragen. Emellertid förbise vi icke att frågan är av mycket invecklad natur och att ett dylikt radikalt steg ej blir lätt att taga under nu rådande förhållanden med icke stabiliserade priser. Oberoende av detta bör dock en utredning om avskaffande av dyrortsgrupperingen kunna verkställas redan nu. På vissa områden ligger problemet enklare till än på andra, varför ett avskaffande av vissa dyrortsgrupperingar bör kunna ske relativt snabbt. Sä är fallet med -de dyrortsgraderade skattefria avdragen. Likaväl som skattesatserna kunna ändras från år ti-ll år, likaväl kunna gällande bestämmelser ifråga om skatteavdragen ändras utan mera ingående utredningar. Ett avskaffande av ska-ttegrupperingen kan ur det allmännas synpunkt och med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla en rättvisare avvägning av skattebördan vara -av behovet påkallat. Statens behov av skatteintäkter har under den senaste tiden ofantligt stegrats, och även ifråga om kommunernas skattebehov är läget mångenstädes bekymmersamt. Nya skatter kunna icke uttagas i vilken omfattning som helst av det ga-mla skatteunderlaget. Det synes -därför uppenbart, att den skattekraft, som genom de högre skatteavdragen på dyrare orter förefinnes, i ökad omfattning bör kunna tagas i anspråk. En anpassning av skatteavdragens storlek i anslutning till vad som gäller för den lägsta avdragsgruppen (ortsgrupp l) synes oss därför motiverad. - Även ett avskaffande av dyro-rtsgraderingen av folkpensionerna borde kunna ske relativt snabbt. Också detta skulle väl lharmoniera med den uppfattning, som kommit till uttryck hos landsbygdsbefolkningen. Det må också erinras om att de vid 1941 års riksdags höstsession antagna allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena icke dyrortsgraderat pensionerna för statens tjänstemän utan gjort dem enhetliga. I anslutning till de principer, som därvidlag tillämpats, skulle vi vilja förorda, att folkpensionerna måtte komma att utgå enhetligt med de belopp, som nu gälla för grundpensioner och -tilläggspensioner inom ortsgrupp li. Med tillämpning av samma resonemang som här ovan anse vi det också lämpligt att avskaffa dyrortsgraderingen av familjebidragen till de värnpliktiga. De böra kunna göras enhetliga efter -samma grunder som här ovan föreslagits rörande folkpensionerna. Beträffande lönesättningen för statens tjänstemän vilja vi förorda en utredning, som tar sikte på dyrortsgrupperingens avskaffande. Då denna sak är av mera komplicerad natur, anse vi det motiverat med en utredning som ger en anvisning på hur man lämpligast bör nå detta mål. En viss övergångstid torde därvid vara nödvändig.
