Sida:Rd 1942 C 23 4 1 AK motioner 1 224.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Motioner i Andra kammaren, Nr 25. 7 - Nr 25. Av herr Pettersson i Dahl m. fl., om helt förstatligande av nöjesskatten. Förordningen den 30 maj 1919 (nr 256) om rätt för kommun att upptaga särskild avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar trädde i kraft den 1 oktober 1919 och är ännu med vissa ändringar gällande. Enligt denna förordning äger kommun, inom vilkens område försiggår nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, för sådan tillställning uttaga en särskild avgift, benämnd nöjesskatt. Nöjesskatten utgår enligt skilda taxor för olika i förordningen angivna slag av nöjestillställningar och upptages som regel i form av skatt på biljett eller annat bevis, som berättigar till deltagande i tillställningen. Den statliga nöjesskatten är en av 1939 års urtima riksdag från och med den 1 januari 1940 införd skatteform. Denna skatt, som under budgetåret 1939/40 uttogs i anslutning till den kommunala nöjesskatten, utgick enligt förordning den 22 december 1939, nr 931, med 5 öre för biljett, vars pris var högst 50 öre och därutöver med 5 öre för varje påbörjat belopp av 50 öre utav biljettpriset. Under budgetåret 1939/40 uppgick nettoinkomsten av denna skatt till 3,31 milj. kronor. I enlighet med beslut av 1940 års lagtima riksdag hava från och med den 1 juli 1940 ändrade grunder fastställts för uttagande av nöjesskatt, vilka återfinnas i förordningen den 14 juni 1940, nr 478, om nöjesskatt. Enligt denna förordning skall för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område tillställningen hålles. uttaga en särskild avgift, benämnd nöjesskatt, vilken fördelas mellan staten och kommunen. Det åligger därvid kommun att till statsverket inleverera hälften av influten nöjesskatt. Nöjesskatten upptages i form av skatt på biljett och beräknas i förhållande till bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten, samt utgår enligt tre olika taxor med lägst 15 procent och högst 30 procent av biljettpriset eller del därav. För budgetåret 1940/41 har den statliga nöjesskatten inbragt 10,75 miljoner kr. I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande skatt upptagen till 10 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 10.95