Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/241

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Första lagutskottets utlåtande Nr 23. 1 Nr 23. Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1942 kl. 3 e. m. Utlåtande i anledning av väckta motioner om rätt för hustru att bära sitt eget eller mannens släktnamn eller båda i förening. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 142 i första kammaren av herr Ohlin m. fl. och nr 152 i andra kammaren av fröken Hesselgren m. fl. I motionerna, vilka äro likalydande, hemställes, "att kap. 5 § 15 giftermålsbalken ändras på det sätt, att hustrun erhåller rätt att bestämma, huruvida hon efter vigseln skall bära sitt eget eller mannens släktnamn eller båda i förening". Beträffande gift kvinnas släktnamn är i 5 kap. 15 § giftermålsbalken stadgat följande: "Hustrun erhåller med vigseln mannens släktnamn; dock må hon bära sitt eget och mannens namn i förening, om hon gör anmälan därom i den ordning Konungen bestämmer." Enligt § 1 i kungl. förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn må anteckning i kyrkobok därom, att någon antagit nytt släktnamn, ske endast i vissa fall. Bland dessa upptages i författningsrummet, .som erhållit sin gällande lydelse genom kungl. kungörelse den 11 oktober 1920, att hustru anmält sig bära sitt eget och mannens släktnamn i förening. Såsom motivering för bestämmelsen i 5 kap. 15 § giftermålsbalken anförde lagberedningen följande: - Den personliga gemenskap mellan makarna, som äktenskapet medför, synes böra erhålla sitt uttryck däri, att bägge makarna hava samma släktnamn. Förevarande paragraf fastslår därför, i anslutning till härskande ordning icke blott i vårt land utan bland kulturfolken i allmänhet, den regeln, att hustrun med vigseln erhåller mannens släktnamn. Det förekommer dock numera emellanåt, att hustrun önskar i förening med mannens namn bära det namn hon hade såsom ogift. Hinder för en dylik anordning synes icke böra av lagen uppställas, och därför har jämväl upptagits ett stadgande om hustruns rätt i berörda hänseende. Hustru, som vill begagna sig av denna rätt, bör dock till förekommande av oreda i namnförhållandena vara pliktig att därom göra anmälan. Vid 1920 års riksdag väcktes i anledning av Kungl. Maj:ts proposition Bihang till riksdagens protokoll 1942. 9 saml. 1 avd. Nr 23.