12 Första laguiflskottets utlåtande NT 37. kyrkofondens ekonomiska intresse av boställsskogens avkastning i hög grad betydelsefulla funktion är skogsbiträdet enligt den för närvarande gällande författningsregleringen i allmänhet icke bunden av andra bestämmelser än dem, som i hushållningsplanen för boställsskogen finnas meddelade i fråga om storleken av den totala virkesmängd, som under planens giltighetstid får ä skogen uttagas. Jag får erinra om, att enligt det för 1932 års riksdag genom propositionen nr 187 framlagda förslaget till ecklesiastik boställsordning skulle för varje boställsskog upprättas och fastställas en avverkningsplan, vilken borde utvisa den virkesmängd, som under planens giltighetstid finge uttagas. Bestämmelsen härom kompletterades med ett stadgande av innehåll, att den tjänsteman - i lagförslaget benämnd stiftsintendent - som enligt förslaget skulle hava att öva tillsyn över skogs- skötseln, ägde meddela därutöver nödiga föreskrifter för skogsvården. Vid riksdagens behandling av lagförslaget utbyttes den i förslaget förekommande benämningen avverkningsplan mot hushållningsplan. Av riksdagen betonades härvid - jag får härutinnan hänvisa till sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets .utlåtande nr 8, sid. 51 - att skogshushållningsplan omfattade åtskilligt mera än avverkningsplan, nämligen en såvitt möjligt fullständig planläggning av skogsskötseln, sålunda bland annat beträffande gallring och andra åtgärder för bibehållande av skogen i god kultur, plan för avverkning till husbehov och avsalu och åtminstone vissa riktlinjer för kulturåtgärder". Med hänsyn till de av riksdagen :sålunda gjorda antagandena rörande de blivande skogshushållningsplanernas för pastoraten i detalj förbindande innehåll ävensom till den skärpning av kompetensfordringarna för pastoratens skogsbiträden, som riksdagen ansåg behövligt vfidtaga, stannade riksdagen i den uppfattningen, att den omedelbara kontrollen över pastorats skogsförvaltning icke behövde bliva så omfattande, som förutsatts i propositionen. Riksdagen ansåg följaktligen, att de i propositionen föreslagna bestämmelserna om befogenhet för det kontrollerande organet att vid sidan om avverknings-(skogshushållnings-)planen meddela särskilda fortlöpande anvisningar för pastoraten och de av dessa utsedda förvaltama (skogsbi- trädena) i avseende å v=irkesutsyningarna.s«handhavande och skogsskötseln i övrigt kunde utgå ur förslaget. Av den av mig härförut lämnade redogörelsen för myndigheternas yttranden i förevarande ärende kan slutas, att de av riksdagen uppställda kraven å skogshushållningsplanernas utförlighet icke kommit att förverkligas, i varje fall icke i den utsträckning riksdagen tydligen förutsatt. På sätt stiftsnämnden i Lund framhållit syntes det också vara en teknisk omöjlighet att genom bestämmelser i hushållningsplan mera ingående reglera sättet för avverknings uttagande. Den erfarenhet, som numera vunnits, torde också ha till fullo bestyrkt, att den handlingsfnihet i avseende å. virkesutsyningarnas handhavande, som den gällande regleringen inrymmer åt pas
