2 Första lagutskottets utlåtande Nr 3.9. ningsavtal i dennes namn, verka för avsättning av varor som icke medföras å resan. Enligt 93 § skola lagens bestämmelser om handelsresande i allo äga motsvarande tillämpning å platsförsäljare, vilka skilja sig från handelsresande därutinnan, att platsförsäljaren icke skall resa från ort till annan utan ha sin verksamhet inom den ort där huvudmannen driver sin rörelse. I fråga om förhållandet mellan en handelsagent och tredje man gälla bland annat följande bestämmelser: Handelsagent äger icke, ändå att han varaktigt företräder sin huvudman, utan huvudmannens bemyndigande sluta för denna bindande försäljningsavtal (77 §). 1 Utan huvudmannens *bemyndigande äger handelsagent vidare icke, ändå att han kan sluta för huvudmannen bindande försäljningsavtal, uppbära betalning för sålda varor eller efter försäljningen medgiva anstånd med betalningen, nedsättning i priset eller annan ändring i avtalet (83 § första stycket). Har huvudmannen genom underrättelse från agenten eller köparen fått kännedom om att agenten uppburit betalning för varor, som blivit försålda genom hans medverkan eller under sådana omständigheter, att agenten ändock är berättigad till provision, åligger det huvudmannen, där han förmenar, att agenten ej var berättigad att uppbära bc.talningen, och han därför icke vill godkänna densamma, att utan oskäligt uppehåll giva köparen meddelande därom. Underlåter huvudmannen det, skall så anses som hade han godkänt betalningen (83 § andra stycket). Beträffande handelsresande och platsförsäljare gälla i fråga om förhållandet till tredje man följande bestämmelser: Handelsresande äger icke utan huvudmannens bemyndigande sluta för denne bindande försäljningsavtal. Är den resande av sin huvudman försedd med slutsedelsblanketter, vilka innehålla huvudmannens namn och på grund av sin avfattning må antagas vara avsedda att, sedan de av den resande ifyllts, tjäna till bevis om att avtal «-slutits för huvudmannens räkning, skall försäljningsavtal, som den resande med ifyllande av sådan blankett ingår, vara lika bindande för huvudmannen, som om denne hade uttryckligen bemyndigat den resande att sluta avtalet (88 §). I 91 § givas beträffande handelsresandes rätt att upptaga betalning motsvarande regler som de ovan angivna i 83 § för handelsagent lämnade. 1914 års ikommissionslag grundades å ett förslag som den 31 december 1912 avgivits av en för utarbetande av lagförslag inom obligationsrättens område tillsatt kommitté. Förslaget hade tillkommit genom samarbete med danska och norska kommittéer. Även i Danmark och Norge har sedermera lagstiftning kommit till stånd rörande kommission, handelsagentur och handelsresande; i Danmark genom lag den 8 maj 1917 och i Norge genom lag den 30 juni 1916. De i dessa länder utfärdade lagarna överensstämma i väsentliga delar med varandra och med den svenska lagen i ämnet. Beträffande handelsresandes rätt att med
