6 Första lagutskottets utlåtande Nr 43. generaldirektören H. Hjertén, som samrått med bland andra civilingenjören N. Bergling, överingenjören H. Brahmer, civilingenjören G. Dahl, direktören K. E. Eriksson och direktören A. Hasselrot, vilka utsetts att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med denne. I betänkandet har upptagits till behandling frågan om meddelande av bestämmelser som tillgodose det allmännas intresse av att kunna utnyttja eller hemlighålla uppfinningar av särskild betydelse för rikets försvar, i betänkandet benämnda mil i t å r a u p p f i n n i n g a r, samt uppfinningar av synnerlig betydelse för folkförsörjningen i riket, i betänkandet benämnda f ö rsörjningsuppfinningar. Huvuddragen i patentutredningens förslag. I betänkandet framhålles, att det nuvarande rättsläget i olika avseenden vore mindre tillfredsställande. Sålunda kunde andra statsorgan än patentmyndigheten (patent- och registreringsverket) i regel icke få del av patentansökningshandlingar, förrän ansökningen efter förprövning från patentmyndighetens sida blivit kungjord enligt 7 § förordningen den 16 maj 1884 angående patent. Särskilt under nuvarande förhållanden kunde det emellertid vara av ej ringa värde, att därtill ägnade statsorgan snarast finge del av sådana handlingar för att kunna undersöka, i vad mån ansökningarna avsåge militära uppfinningar eller försörjningsuppfinningar. Man kunde därigenom erhålla del av uppfinningar, vilkas snabba exploatering låge i statens intresse och där det därför vore önskvärt att hastigt nå kontakt med patentsökandena. Kännedomen om en patentsökt uppfinning kunde också stundom påverka det allmännas dispositioner beträffande stöd för andra liknande uppfinningar. I betänkandet erinras om den verksamhet, som bedreves genom den år 1940 tillkomna statens uppfinnarnämnd; Särskilt när det gällde militära uppfinningar kunde det vidare vara ett vägande statsintresse, att uppfinningen ej komme till utomståendes kännedom. Ur militär synpunkt skulle det vara av värde, om något statsorgan hade befogenhet att föreskriva uppskov med patentansöknings kungörande enligt 7 § patentförordningen samt att ålägga patentsökanden att hemlighålla uppfinningen och ej söka skydd därå i utlandet. I betänkandet erinras härefter, att nuvarande bestämmelser om expropriation av patenträtt enligt 17 § patentförordningen gällde blott beviljade patent. Införande av möjlighet att före patentbeviljandet vidtaga expropriationsåtgärd syntes kunna vara av särskild betydelse med hänsyn både till snabb exploatering och till fortsatt hemlighållande. Åtminstone i fråga om militära uppfinningar kunde det vidare vara erforderligt att meddela föreskrift om att patenträtten skulle helt avstås till staten. Detta ansåges icke kunna ske enligt 17 § patentförordningen, utan åtgärd enligt detta lagrum finge gå ut på antingen att uppfinningen ställdes till allmänhetens fria förfogande eller att staten erhölle rätt att - jämte patenthavaren eller annan rättsinnehavare - utnyttja uppfinningen. Även när det gällde förfaringssätt eller anordningar, som icke patentsökts eller ens vore av patenterbar natur, kunde statsintresset kräva expropriationsåtgärder för att åstad
