Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/650

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

6 Första lagutskottets utlåtande Nr 61. hjälpverksamhet i fråga om villkorligt dömda och frigivna; denna organisation skall i begränsad omfattning träda i kraft under år 1942. Flertalet av de nämnda reformerna har eller kommer att få en ingripande betydelse för fångvårdsklientelets sammansättning. 1934 års program omfattade även reformering av reglerna för villkorlig frigivning samt för behandling av abnormbrottslingar, alkoholistbrottslingar och s. k. arbetsskygga förbrytare. Beträffande vissa av dessa frågor föreligga redan tryckta utredningar och promemorior som, även om de ej komma att läggas till grund för omedelbar lagstiftning, fört spörsmålens lösning framåt. - - Den 31 december 1935 avlämnades sålunda av tillkallade sakkunniga ett betänkande med förslag till lag om behandling av förbrytare, hemfallna dt alkoholmissbruk, m. m. (Stat. off. utr. 1936: 4). Enligt förslaget skall gentemot alkoholistbrottslingar införas en ny strafform med relativt obestämt frihetsberövande, benämnd alkoholistfängelse. Till alkoholistfängelse skall dömas, om någon är hemfallen åt alkoholmissbruk och i följd därav begått brott, under förutsättning att den hrottsliges vandel och personliga förhållanden i övrigt giva skälig anledning antaga, att han är i behov av och mottaglig för behandling, som avses med alkoholistfängelse, samt detta finnes lämpligare än annat straff. I december 1937 publicerade den s. k. Iösdriverilagstiftningskommittén en tryckt promemoria (intagen i Stat. off. utr. 1939: 25 bil. A) innefattande bl. a. Iagutkast angående åtgärder beträffande lättjefulla brottslingar samt vissa andra arbetsskygga. I promemorian föreslås införande av en till tiden relativt obestämd skyddsåtgärd, intagande i arbetsanstalt, avsedd att tillämpas gentemot vissa brottslingar, beträffande vilka grundad anledning finnes till antagande att brottsligheten huvudsakligen är utslag av eller står i samband med den hrottsliges böjelse för ett lättjefullt eller oordnat levnadssätt. För det föreslagna institutets tillämpning erfordras i allmänhet att den brottslige tidigare undergått viss kriminalpolitisk behandling; beträffande några brott - koppleri och vissa förbrytelser mot rusdryck.slagstift- ningen - föreslås dock att intagande i arbetsanstalt skall kunna ifrågakomma även vid förstagångsbrottslighet. Den 30 september 1938 avlämnade tillkallade sakkunniga ett betänkande med förslag till lag om villkorlig frigivning m. m. (Stat. off. utr. 1938: 25). Enligt den föreslagna lagen skall - vid sidan av den nuvarande fakultativa villkorliga frigivningen, som bibehålles i utvidgad form - införas obligatorisk villkorlig frigivning efter fem sjättedelar av strafftiden för flertalet straff- och fängelsefångar med en strafftid av minst sex månader. Såväl de sistnämnda frågorna som en rad andra viktiga kriminalpolitiska spörsmålomfattas av de direktiv som meddelats för den av Kungl. Maj:t år 1938 tillsatta strafflagberedningen. Chefen för justitiedepartementet anförde i konselj den 6 oktober 1938, efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet, bland annat följande: