6 Riksdagens skrivelse Nr 229. Ärenden rörande jordbrukskasseväsendet handläggas för närvarande inom jordbruksdepartementet. Sedan av flera myndigheter ifrågasatts, att dessa ärenden borde överflyttas till finansdepartementet, varest ärenden rörande övriga penninginrättningar handläggas, har chefen- för jordbruksdepartementet i propositionen förklarat, att detta spörsmål synts böra göras till föremål för ytterligare överväganden. Då frågan ankommer på Kungl. Maj:ts avgörande, vill riksdagen här endast framhålla, att de skäl, som tala för en överflyttning, torde framträda desto starkare, när kasserörelsen efter den nya författningens tillkomst kommer att få en mer utpräglat bankmässig karaktär än tidigare. Från olika håll har framhållits, att inom kasserörelsen behov föreligger av en översiktlig sammanfattning av de för rörelsen gällande författningarna, i annan ordning meddelade föreskrifter, instruktioner och anvisningar m. m. En dylik sammanfattning (handbok) skulle bliva till stor praktisk nytta för styrelseledamöter, revisorer och funktionärer i den omfattande organisationen och i betydande mån kunna medverka till att bestämmelserna bleve tillämpade på ett riktigt och inom olika delar av landet enhetligt sätt. Givetvis böra i handboken, i den mån så anses erforderligt, intagas förtydligande kommentarer till föreskrifterna. Bland annat torde däri inflyta de utlåtanden rörande tillämpningen av författningarna, som departementschefen gjort i den föreliggande propositionen och som riksdagen därutöver ansett sig böra göra i anledning av densamma. Det torde böra ankomma på jordbrukskreditkassans styrelse att låta upprätta och utgiva en handbok med här antytt innehåll, vilken till undvikande av skiljaktigheter i tolkningen lämpligen bör utarbetas i samförstånd med bank- och fondinspektionen. Vad angår övriga i propositionen berörda organisatoriska spörsmål, har riksdagen särskilt upmärksammat bestämmelsen om vissa befogenheter för jordbrukskreditkassans styrelse med avseende å tillsättning och entledigande av verkställande direktör hos centralkassa. Då denna bestämmelse möjliggör en viss förstärkning av jordbrukskreditkassans inflytande över centralkassornas ledning, har riksdagen funnit densamma vara väl motiverad såsom en åtgärd i centraliserande syfte. Såsom framgår av propositionen har under utredningens gång diskuterats frågan om en koncentration av ledningen för kasserörelsen till jordbrukskreditkassan. Centralkassorna skulle då upphöra såsom självständiga organ och i stället ombildas till avdelningskontor under jordbrukskreditkassan. Sedan jordbrukskasseutredningen icke funnit skäl förorda en dylik ombildning av centralkassorna, har något initiativ i frågan icke heller tagits från departementschefens sida. I propositionen ha emellertid föreslagits vissa enligt riksdagens mening välbetänkta åtgärder - av vilka en berörts i föregående stycke - i riktning mot ökade befogenheter för jordbrukskreditkassan för att möjliggöra ett fastare grepp över rörelsens utveckling. Såsom ett ytterligare steg i samma riktning har i motionen li: 255 yrkats, att avdelningskontor till centralkassa med viss omslutning skulle kunna på särskild framställning och med Kungl. Maj:ts medgivande jämställas med central
