Hoppa till innehållet

Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/655

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 289 l synnerhet av det skälet, att någon särskild enklare form för behandlingen av bagatellmål icke upptagits, äro emellertid vissa möjligheter öppnade att redan under förberedelsen även döma i klara och enkla mål. Dom skall .genast meddelas, om i mål, däri parterna äga förfoga över tvistens föremål, svaranden vid sammanträde för förberedande muntlig förhandling eller i ingiven skrift medgiver käromålet. Vid förberedelsesammanträde må domstolen också eljest i vissa fall upptaga målet till avgörande. Detta är möjligt dels när bägge parterna äro ense därom och de till sammanträdet medtagit all den bevisning de vilja förebringa, och dels när rätten finner uppenbart, att vad käranden åberopat till stöd för sin talan enligt lagens regler icke kan medföra bifall därtill. I båda fallen har rätten emellertid också att pröva, om det är lämpligt, att målet sålunda upptages till avgörande. Likaså kan, då endera parten uteblir från muntlig förberedande förhandling, på yrkande av den tillstädeskomna parten vid denna förhandling meddelas tredskodom mot den uteblivne. Den förberedande förhandling inför domaren, som nu berörts, har sin största betydelse i tvistemål och sådana brottmål, där åtalet utföres av målsägande. I åklagarmålen skall den för koncentrationens genomförande erforderliga förberedelsen väsentligen komma att försiggå vid en av åklagaren ledd, före målets anhängiggörande bedriven förberedande undersökning, motsvarande den s. k. polisundersökning, som redan nu äger rum. Rörande denna förberedande undersökning föreslås utförliga regler. Finnes anledning antaga, att brott förövats, skall förberedande undersökning verkställas av statsåklagare eller polismyndighet. I allmänhet åligger det i första hand polismyndighet att företaga undersökningen, och är brottet sådant, att det kan åtalas av underåklagare, kan denne även fullfölja och avsluta undersökningen. Är det åter fråga om ett grövre brott, skall anmälan göras hos statsåklagaren, så snart sådan utredning vunnits, att undersökningen riktats mot viss person som misstänkt. Statsåklagaren skall därefter vaka över att undersökningen behörigen utföres och därvid hålla sig noga underrättad om undersökningens förlopp samt, om så erfordras, lämna anvisningar om undersökningens förande eller själv vidtaga nödiga åtgärder eller i viktigare fall. själv övertaga undersökningen. Den förberedande undersökningen måste enligt sakens natur till stor del bestå i förhör med personer, vilka kunna antagas ha kännedom om något, som kan lända till upplysning i saken. Förhör med den misstänkte är därvid av särskild betydelse. Är fråga om förhör inför statsåklagare. är, oberoende av brottets beskaffenhet, envar, som antages kunna lämna upplysning om brottet och som befinner sig i den stad eller eljest inom visst mindre avstånd från den ort, där förhöret hålles, skyldig att på kallelse inställa sig. I fråga om förhör inför polismyndighet är tvånget åter väsentligen begränsat till den misstänkte och till grövre brott. För förhör med den misstänkte givas föreskrifter åsyftande att förhindra, att han göres till föremål för en olämplig behandling. Vid förhör med den misstänkte må ej för framkallanBihang till riksdagens protokoll 1942. 1 saml. Nr 5. 19