Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 421
tens natur i det särskilda fallet kunna visa sig ändamålsenliga. Enligt förslaget
kan också, såsom framgår av det föregående, i viss mån en sådan
anpassning ske.
Sålunda kan redan under förberedelsen i tvistemål vid någondera partens
utevaro ett avgörande av målet ske genom tredskodom, liksom dom kan
meddelas, då talan medgivits eller återkallats; detta gäller dispositiva tvistemål.
Såsom under förberedelsen i allmänhet är härvid häradsrätt domför utan
nämnd och rådhusrätt med en lagfaren ledamot. Även då parterna komma
tillstädes, kan under vissa förutsättningar ett mål avgöras omedelbart i
samband med förberedelsen. Förutsättningar äro, att antingen båda parterna
samtycka till huvudförhandling omedelbart eller ock saken finnes uppenbar.
Huvudförhandling äger då rum genast efter förberedelsens slut och inför
samma domare, som handlagt förberedelsen. Genom denna anordning beredes
tillfälle till ett snabbt och föga kostsamt avgörande av enklare mål liksom
av mål, vari på grund av erkännande eller andra omständigheter någon
ovisshet icke föreligger om utgången.
Även för behandlingen av mindre brottmål medger förslaget vissa lättnader
i förfarandet. Då erkännande av den misstänkte föreligger, kan i vissa fall
rättegång undvikas och i stället strafföreläggande komma till användning.
Detta kan ske, om å brottet icke kan följa svårare straff än böter, dagsböter
och normerade böter undantagna. Enligt beredningens mening torde kunna
förväntas, att strafföreläggande kommer till stor användning vid de s. k.
polismålen. Beträffande bötesmål i allmänhet erfordras enligt förslaget ej
förundersökning, utan åtal kan ske omedelbart. Rätten kan ock, då åtal väckts,
utsätta brottmål omedelbart till huvudförhandling utan föreläggande för den
tilltalade att inkomma med bevisuppgift. I vissa fall utgör ej heller den
tilltalades utevaro hinder för ett brottmåls avgörande. Kan å brottet icke följa
svårare straff än fängelse, må, om saken finnes kunna nöjaktigt utredas, målet
ändock avgöras. Med dessa bestämmelser åsyftas särskilt sådana fall, då ett
bestridande av gärningen från den tilltalades sida med hänsyn till vad tidigare
förekommit kan anses uteslutet; uppskov skulle i dessa fall vålla såväl den
tilltalade som det allmänna onödiga kostnader. Även domstolens
sammansättning är vid behandling av mindre brottmål förenklad. Från gällande rätt
har beredningen upptagit, att bötesmål kunna handläggas av häradsrätt med
allenast tre i nämnden, och vid vissa rådhusrätter, som Konungen
bestämmer, är rätten vid behandling av bötesmål domför med en lagfaren ledamot.
Bev/sningen. -
Såsom redan framhållits bygger förslaget på .grundsatsen om fri
bevisprövning. Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt, som
förekommit i målet, avgöra vad däri är bevisat. Som grund för domarens prövning
kan alltså tjäna ej endast vad som förebringas genom de i lagen upptagna
särskilda bevismedlen, vittnesbevis, partsförhör under isanningsförsäkran,
skriftligt bevis, syn och sakkunnigbevis, utan överhuvud taget varje
om
Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/787
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs
