Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 79 Med hänsyn till dessa förhållanden hemställer styrelsen, att ersättning måtte utgå av statsmedel. Beträffande omfattningen av denna ersättning anser styrelsen, att i betraktande av transporternas särskilda karaktär endast de med desamma förknippade direkta kostnaderna kunna komma i fråga att gottgöras. Vid en prisberäkning enligt den normala taxan bleve, meddelar styrelsen, totalkostnaderna 257,082 kronor 55 öre, varav för resande 254,42-1 kronor 65 öre och för resgods m. m. 2,657 kronor 90 öre. Kostnadernas fördelning på statens och de olika enskilda järnvägarna framgår av en vid järnvägsstyrelsens skrivelse fogad bilaga. Enligt denna utgöra de enskilda järnvägarnas kostnader sammanlagt 14,029 kronor 85 öre. Beträffande ersättningarnas storlek uttalar styrelsen, att det vid transporter av här ifrågavarande art vore synnerligen svårt att exakt uträkna, huru stor del av förutnämnda belopp som kunde motsvara de direkta kostnaderna. Med hänsyn till att en del av dem måst utföras med extratåg, syntes enligt järnvägsstyrelsen dock en ersättning med 50 procent av beloppen vara skälig. Antalet flyktingar av annan nationalitet än finsk hade, meddelar järnvägsstyrelsen, visat sig vara tämligen ringa. Till och med den 10 december 1941 hade sålunda endast 56 dylika utlänningar transporterats, därvid kostnaderna enligt ordinarie taxa utgjorde 2,251 kronor 40 öre. Samtliga dessa transporter hade endast berört statens järnvägar. Ej heller i dessa fall hade det med hänsyn till rådande förhållanden och de relativt obetydliga belopp, det gällt, ansetts lämpligt att från styrelsens sida hos ifrågakommande främmande legationer göra framställning om ersättning. I anslutning till det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, att ersättning av statsmedel beredes statens och de enskilda järnvägarna med 50 procent av de enligt den normala taxan för vederbörande järnvägar uträknade avgifterna för här omnämndal transporter, eller enligt nu föreliggande redovisningar med sammanlagt 129,666 kronor 98 öre, samt att styrelsen bemyndigas att i avräkningsväg fördela de belopp, som tillkomma de enskilda järnvägsförvaltningarna. De svenska järnvägar, som i anledning av finskryska kriget 1939/40 trans- 1)@pamw,,¿,8 porterat medellösa svenska och finska flyktingar ävensom ett mindre antal flyktingar av annan nationalitet, ha icke kunnat erhålla ersättning för sina i anledning härav uppkomna kostnader av de hjälporganisationer, som omhänderhaft flyktingshjälpen. Med hänsyn till rådande förhållanden har ersättning såvitt avser utlänningar ej heller ansetts böra sökas hos vederbörande utländska myndigheter. Vid ett dylikt förhållande anser jag i likhet med järnvägsstyrelsen, att skälig ersättning av statsmedel bör beredas järnvägarna. Ersättningens storlek synes böra på sätt styrelsen föreslagit utgå med 50 procent av kostnaden, beräknad enligt gällande taxa. Härför skulle enligt styrelsens utredning erfordras ett belopp av i runt tal 130,000 kronor, varav omkring 7,000 kronor skulle avse enskilda järnvägar. Nämnda belopp å 130,000 kronor bör lämpligen anvisas å tilläggsstat li till chefen