Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/823

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 457 mål, att målet skall väckas i allmän underrätt, att mot underrättens avgörande talan må fullföljas i hovrätt och att beträffande hovrättens avgörande fullföljd kan äga rum till högsta domstolen. Från denna huvudregel givas redan nu vissa undantag och begränsningar; i detta sammanhang skall jag icke uppehålla mig vid dem. Under reformarbetet har i olika sammanhang uppkommit fråga om en förenkling av instansordningen beträffande vissa grupper av tvistemål. Processkommissionen föreslog, att för behandling- en av handels- och sjörättsmål vid hovrätterna skulle inrättas särskilda avdelningar, vilka skulle bestå av lagfarna domare och sakkunniga lekmän, ävensom att vissa grupper av tvistemål skulle upptagas av hovrätt som första instans, om parterna överenskommit, att målet skulle där anhängiggöras. I båda nu angivna fall skulle talan kunna fullföljas i högsta domstolen. Vid granskningen av kommissionens betänkande framkom inom lagrådet stor tvekan om lämpligheten av kommissionens förslag, vilket möttes av starkt motstånd från underrättsdomarnas sida och ej heller vann större anslutning bland handelns målsmän. I 1931 års proposition framhölls, att till stöd för kommissionens förslag kunde åberopas beaktansvärda skäl och att dessa gjorde sig starkast gällande beträffande förslaget om inrättande vid hovrätterna av särskilda avdelningar för handels- och sjörättsmål med sakkunniga hisittare. Då undantagande av vissa viktiga mål från de allmänna underrätterna vore i hög grad ägnat att rubba underrätternas auktoritet, borde dock på denna punkt iakttagas största varsamhet. I beredningens förslag har frågan återupptagits. Beredningen förordar, att hovrätt skall som första instans äga upptaga vissa tvistemål, om parterna skriftligen överenskommit, att tvisten upptages omedelbart av hovrätt. I de fall, då tvisten rör penningar eller sådant, som kan skattas i penningar, fordras, att värdet av det varom tvistas överstiger 3,000 kronor. Undantagna äro ytterligare sådana mål, för vilka ett absolut forum är föreskrivet, såsom äktenskapsmål och mål angående fast egendom. I olikhet med vad processkommissionen föreslagit skall hovrätt tillika utgöra enda instans; någon fullföljd i ordinär väg mot hovrättens avgörande har ej medgivits. Enligt beredningens uppfattning skulle det föreslagna eninstansförfarandet ha till uppgift att, utan att skäliga krav på rättssäkerhet eftersattes, tillgodose särskilt affärslivets behov av skyndsamma avgöranden. För detta behov stode nu till buds skiljernannaförfarandet, men ett sådant förfarande vore med hänsyn till garantierna för avgörandets tillförlitlighet i många fall underlägset ett domstolsförfarande; starka skäl talade enligt beredningens uppfattning för att parterna vid sidan av skiljernannaförfarandet ägde tillgång till ett domstolsförfarande. Då någon fullföljd icke skulle äga rum, ansåg beredningen, att - särskilt med hänsyn till domstolens sammansättning - förfarandet borde förläggas till hovrätt. Mot beredningens förslag ha anmärkningar framställts särskilt från underrättsdomarnas sida. Sålunda framhåller föreningen Sveriges häradshövdingar, att det syntes uppenbart, att en sådan anordning skulle i ogynnsam riktning återverka på underrätterna och deras anseende. Förbudet