Vidare anfördes ej. Utskottets förslag godkändes.
Utskottets under 31–5) framlagda
lagförslag.
Godkändes.
Utskottets hemställan i punkten A.
Förklarades besvarad genom kammarens i avseende å lagförslagen fattade beslut.
Punkten B.
Utskottets i punkten framlagda lagförslag.
Godkändes.
Utskottets hemställan.
Förklarades besvarad genom kammarens beslut i avseende å lagförslagen.
Punkten C.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Föredrogs första lagutskottets utlåtande nr 40, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om tillägg till kyrkolagen, m. m.
Sedan utskottets hemställan föredragits, anförde
Herr LINDQVIST: Herr talman! Jag
har intet yrkande att göra på denna
punkt, men jag har begärt ordet med
anledning av ett särski1t yttrande av
herr Göransson.
Genom den lagstiftning som nu föreslås komma de ämbetsbrott det här är fråga om inte längre att falla under kyrklig domvärjo. Herr Göransson säger, att det synes naturligt, att i framtiden ändringar av väsentlig betydelse för prästerskapets straffrättsliga ställning icke vidtagas i 25 kap. strafflagen utan att kyrkomötet fått tillfälle att yttra sig. Denna fråga har varit underställd utskottets prövning, men utskottet har inte kunnat dela herr Göranssons uppfattning att sådant ärende skall underställas kyrkomötet, eftersom det inte längre har kyrkolags natur.
Det var endast detta jag vill ha till protokollet.
Vidare yttrades ej. Utskottets hemställan bifölls.
Föredrogs första lagutskottets utlåtande nr 41, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till militär rättegångslag, m. m.
Utskottets hemställan föredrogs; och
yttrade därvid:
Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet ZETTERBERG: Herr talman!
Redan när den nuvarande militära
rättegångslagen tillkom för mer än 30 år
sedan, framställdes önskemål om att
krigsdomstolarna skulle avskaffas under
fredstid. Detta krav har sedan
upprepats gång efter annan. Frågan har
också behandlats av flera
sakkunnigutredningar. År 1933 framlade min
företrädare som chef för
justitiedepartementet, herr Schlyter, en proposition om
krigsdomstolarnas avskaffande. Den
blev emellertid avslagen av första
kammaren under åberopande bl. a. av vissa
konstitutionella betänkligheter. Vid
1945 års riksdag togs frågan upp
motionsvägen, och detta initiativ
resulterade i en riksdagsskrivelse, som
åsyftade att krigsdomstolarna skulle
avskaffas under fredsförhållanden. I denna
skrivelse uttalade riksdagen bl. a., att
krigsdomstolarna inom breda folklager
icke uppbäras av samma förtroende
som de allmänna domstolarna. På grund
härav anser jag det mycket angeläget,
inte bara av hänsyn till rättsvården
utan också och inte minst i
försvarsväsendets eget intresse, att den
särskilda militära rättsskipningen
