Torsdagen den 17 juni 1948 em. Nr 24. 119
Förslag till militär rättegångslag, m. m.
avskaffas. Detta gäller enligt min mening
alldeles oavsett om den hos allmänheten
förefintliga misstron är sakligt
välgrundad eller inte. Vidare vill jag
understryka, att det i princip måste anses
oriktigt att låta vissa grupper av
medborgare sortera under specialdomstolar
i stället för under de vanliga
domstolarna. Denna anordning är särskilt
olämplig när det gäller brottmål. I sådana mål
är det ju av allra största vikt att
upprätthålla grundsatsen om allas likhet
inför lagen.
Den nu föreliggande propositionen,
som nästan oförändrad har godtagits av
första lagutskottet, går ut på att
militära mål skola behandlas av de
allmänna domstolarna i deras vanliga
sammansättning. Någon militär ledamot
skall alltså inte sitta i rätten. Det har
beräknats att ett trettiotal rådhusrätter
och ett tiotal häradsrätter komma att få
handlägga militärmål. Utrednings- och
åklagaruppgifterna i dessa mål skola
handhas av de allmänna åklagarna.
Under krig och beredskapstillstånd
skall det däremot enligt propositionen
liksom för närvarande finnas särskilda
krigsrätter. Dessa skola emellertid
omorganiseras. Enligt förslaget skola de
bestå av en lagfaren ordförande jämte
en nämnd på tre personer, varav en
militär och två civila lekmän. Såsom
åklagare vid dessa krigsrätter skola
fungera särskilda krigsfiskaler.
Den disciplinära bestraffningsrätt,
som nu tillkommer vissa militära chefer,
har i förslaget bibehållits men på olika
sätt reformerats. Disciplinstraff skall i
princip få åläggas endast av sådan
militär chef som har minst majors grad.
I syfte att förbättra utredningen i
disciplinmål föreslås åtskilliga nya
bestämmelser. Bland annat skall i vissa
fall utredningen verkställas av allmän
åklagare i stället för av
militärmyndigheterna. Av särskild betydelse ur
rättssäkerhetssynpunkt är den nyheten i
förslaget, att arreststraff, som ålagts av
militär chef, inte längre skall få
verkställas omedelbart utan först sedan
beslutet vunnit laga kraft mot den dömde.
Den dömde har alltså möjlighet att
överklaga. För att biträda de militära
cheferna såsom rådgivare i disciplinmål
och andra juridiska ärenden skall det
fortfarande finnas anställda auditörer
med domarkompetens.
Om riksdagen godkänner det
föreliggande förslaget, som jag nu i all
korthet skisserat, har inte bara en modern
rättegångsordning införts för de
militära målen. Genom att krigsdomstolarna
avskaffas blir också ett gammalt
demokratiskt krav äntligen genomfört.
Herr MOSESSON: Herr talman! Jag
har intet yrkande, men jag ville nu
såsom tidigare säga, att jag för min
ringa del har den uppfattningen, att
den reform som här genomföres icke
kommer att bli till fördel för de unga
män, som äro inkallade till
krigstjänstgöring.
Vi veta ju att miljöförhållanden och
dylikt kunna göra, att det är av vikt
vilka personer som skola bedöma dessa
saker. Det är av betydelse att man får
sådana personer, som på ett särskilt sätt
förstå de enskilda förhållanden under
vilka den felande levde, och så har
också varit fallet under de senare åren
med våra krigsdomstolar. Under de år
jag varit med i interneringsnämnden
ha vi alltid betraktat de straff, som
unga män ådömts av krigsrätt, såsom
mildare än de straff, som utdömts av
en civil domstol. Jag menar att det av
rent humanitära skäl varit lyckligt om
man tagit hänsyn till, att en
specialdomstol i detta fall liksom i vissa andra
fall är bättre skickad att döma än en
allmän domstol.
Jag har, herr talman, givetvis intet
yrkande.
Herr OLSSON i Mellerud: Herr
talman! Erfarenheterna på detta område
äro rätt olika, det förstår jag när jag
hört herr Mosessons yttrande. I
