120 Nr 24. Torsdagen den Förslag till militär rättegångslag, in. m. egenskap av gammal lagutskottsledamot, som haft tillfälle att syssla med dessa ting under en lång följd av år, vill jag för min del deklarera en mot herr Mosessons fullständigt motsatt uppfattning. Avskaffandet av en specialdomstol och infogandet av det militära klientelet i den allmänna civila rättsordningen måste jag betrakta som ett mycket stort framsteg. Jag vågar försäkra herr Mosesson, att avkunnande domslut, både i disciplinavseende och vid krigsdomstolar, ingalunda varit så klanderfria som han föreställer sig. Jag vågar försäkra att det finns mycket grundad anledning att antaga, att denna nya organisation skall ge en bättre rättvisa och en större humanitet och göra dessa krigsmän av olika grader till vanliga medborgare, även om de ha uniform på sig. Detta betyder, enligt mitt sätt att se, ett mycket stort framsteg. Herr WERNER: Herr talman! Jag vill ge till känna att herr Mosesson i sitt anförande nyss i allt väsentligt gav uttryck åt de tankar, som jag utformade i en reservation vid riksdagens behandling av denna fråga 1945. Jag är inte övertygad om att man humaniserar det militära rättsväsendet genom att avskaffa de militära domstolarna. Det är mycket möjligt att vi nå vissa framsteg, men kvar står, att de förseelser och förbrytelser, som begås av omogna ungdomar inom en sluten militärförläggning eller under militärtjänstgöring, kunna komma att dömas hårdare av en civil domstol än av de militära domstolarna. Därtill kommer att dessa förseelser, som nu komma att handläggas inför den civila domstolen, kanske ofta komma före i hemorten, där dessa ungdomar få schavottera inför offentligheten. Detta sker kanske på ett sätt som i högre grad brännmärker dem än vad som skulle varit fallet, om förseelsen fått avdömas inför en specialdomstol inom militärförläggningen. Jag hade föreslagit, i den reservation 17 juni 1948 em. jag ovan omnämnt, att en reformering av militärdomstolarna skulle kunna tänkas genom tillförande av civila bisittare inom domstolen. Jag har sedermera deltagit såsom rådgivare inom den utredning som föregick detta förslag, men jag vill meddela kammaren, att de direktiv som lämnades till utredningen icke gåvo rådrum för något annat än ett förslag om militärdomstolens avskaffande och dess ersättande med civil domstol. Jag har, herr talman, intet yrkande, men jag har känt ett behov av att ge till känna samma betänkligheter, som herr Mosesson alldeles nyss gav uttryck åt. Herr MOSESSON: Herr talman! Jag skall inte använda denna sena timme till att taga upp en debatt med herr Olsson i Mellerud. Jag tror inte att det i denna kammare finns någon som mera energiskt än han förfäktat krav på krigsdomstolarnas avskaffande. Jag vill blott citera en norrman, när han en gång sade: "Jeg respekterer deres overtygelse, men jeg deler den slet ikke." Efter härmed slutad överläggning biföll kammaren vad utskottet hemställt. § 4. Föredrogos vart efter annat första lagutskottets utlåtanden: nr 42, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt; och nr 43, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 7 kap. 7 § rättegångsbalken m. m.; konstitutionsutskottets utlåtanden: nr 25, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av 17–20, 22, 96 och 101 §§ regeringsformen; och
