- –i –o-.- –3:;-w-;.=-4; –4- .=-.,-. :N – ll in l ÅA ll Å. I .l t ml
- if
ill* iêš \- " i« Q. ?|n-1,:1= l 1
1 | l Fredagen den 18 juni 1948. Nr 24. 137 Svar på interpellation ang. rätt för skoldistrikt med lägre skolformer att vid införande av det sjunde skolåret anställa särskild lärare för en centraliserad sjunde klass, m. m. tillstånd har herr Larsson i Luttra till mig riktat följande frågor: 1. Har statsrådet uppmärksammat, att skolmyndigheterna inte medgivit skoldistrikt med lägre skolformer rätt att vid införande av det sjunde skolåret anställa särskild lärare för en centraliserad sjunde klass? 2. Om så är fallet, anser statsrådet detta stå i överensstämmelse med de skolpolitiska strävandena att förbättra skolväsendet på landsbygden genom övergång från lägre till högre skolformer? lnterpellanten påminner om att från och med nästa läsår det sjunde skolåret skall vara genomfört i landets alla skoldistrikt, såvida inte Kungl. Maj:t av någon anledning medgivit uppskov. Interpellanten framhåller vidare, att frågan om skolkursens förlängning till sju år i många fall sammankopplas med frågan om eentraliseringsåtgärder för att åstadkomma skolförbättringar. Samtidigt gör interpellanten emellertid gällande, att skolmyndigheterna äro så restriktiva när det är fråga om dylika förbättringar, att det skulle vara nära nog omöjligt att genomföra sådana, om de inte samtidigt medföra besparingar för statsverket. Resultatet skulle sålunda i ett mycket stort antal fall bli, att det sjunde skolåret måste genomföras inom den nuvarande skolformens ram. En centralisering förutsätter i vanliga fall skolskjutsar och inackordering och ibland också en ny lärartjänst. I fråga om statsbidrag för skolskjuts och inackordering gällde före den 1 luli 1947 ganska restriktiva bestämmelSßr, som hade till följd att centralisering av sjunde klassen kunde medges endast om merkostnaderna kunde betecknas som ringa. Om genom centraliseringen en eljest obehövlig lärartjänst tillkom, ansågs i regel en centralisering bli alltför dyrbar. Från och med den 1 juli 1947 gälla emellertid nya bestämmelser om statsbidrag till skolskjutsar och inackordering. De ha tillkommit med riksdagens medverkan och innebära, att statsbidraget till skjutsar bland annat utgår för att bereda barn undervisning i skola av högre form än den, det annars skulle tillhöra, eller för att eljest förbättring av skolväsendet skall kunna ernås. Kost- naderna få dock ej bli oskäliga. Bidrag för färd med cykel utgår numera för lärjungar i sjunde och högre klass för att möjliggöra hänvisning från B2-skola eller lägre skolform till B1- eller A-form och från skola av B1-form till A-skola. Vid inackordering räknas som närmaste skola för lärjungar i sjunde och högre klass A-skola eller B1-skola. Statsbidrag för inackordering av sjundeklassister utgår sålunda.utan ansökan, om de bo minst 6 kilometer från närmaste A- eller B1-skola. Är avståndet kortare, kan folkskolinspektören medge, att inackorderingsbidrag likväl får utgå. På grund av de nämnda nya föreskrifterna ha de efter den 1 juli 1947 behandlade eentraliseringsfrågorna för bland annat sjunde klassen kunnat bedömas betydligt välvilligare än tidigare. I de fall då kostnaderna för skjutsar och inackordering avgjort måst betecknas som oskäliga eller då alltför få barn skulle blivit kvar i den avlämnande skolan, har visserligen ett eller annat centraliseringsförslag måst avböjas. Men i allmänhet ha distriktens förslag kunnat godtagas. Överstyrelsen har i sin praxis på detta område numera sträckt sig så långt, att en merkostnad per lärjunge för hänvisning till högre skolform på omkring 500 kronor årligen ansetts böra tolereras. Den vid centraliseringen avlämnande skolan har ansetts böra ha ett lärjungeantal kvar, som med högst omkring 10 understiger det för skolformen eljest föreskrivna gränstalet. I fråga om enbart av eentraliseringen föranledd ny lärartjänst har översty10An(lru kununurem: protokoll 1948. NI 2/l.
