Kungl Maj:ts proposition nr 59. 5 mellan de olika postavgifterna inbördes för en höjning av vissa andra avgifter. Oavsett detta förhållande kan det enligt styrelsens mening icke undvikas, att åtminstone avgifterna i tidningsrörelsen och paketrörelsen höjas. Synnerligen starka skäl föreligga också enligt styrelsens förmenande för en höjning av avgifterna i korsbandsrörelsen och postanvisningsrörelsen liksom av rekommendations- och assuransavgifterna. Under sådana förhållanden kan en relativt isolerad höjning av riksbrevportot knappast ifrågakomma, utan en höjning av detta porto skulle endast kunna ske som ett led i en genomgående avgiftshöjning beträffande flertalet postala rörelsegrenar. Höjningen av riksbrevportot skulle emellertid då icke längre betingas av hänsynen till att erhålla en skälig avkastning från postverkets rörelse. De nuvarande avgifterna för lokalbreven ligga ganska nära den allmänna prisnivån. En höjning med 5 öre skulle föra dem till icke mindre än omkring en femtedel över denna nivå. En sådan höjning kan styrelsen icke finna befogad. På grund av lägre befordringskostnader för lokalbreven är denna rörelse redan nu lika vinstgivande för postverket som riksbrevrörelsen. Därtill kommer, att höjningen skulle komma att ytterst ojämnt belasta stad och landsbygd. Över 90 % av rörelsen falla nämligen på städerna, vilka dessutom ha att bära ungefär två tredjedelar av portokostnaderna i den också jämförelsevis högt tarifferade riksbrevrörelsen. I vilken omfattning än portohöjningar eljest kunna komma till stånd, finner styrelsen sig därför icke böra förorda en stegring av de för övrigt så sent som år 1944 höjda avgifterna för lokalbreven. Brevkort. Höjningen anses innebära en skälig anpassning efter de nuvarande kostnadsförhållandena i rörelsen och synes böra vidtagas, även om brevportot icke höjes. Om trycksaksportot höjes i enlighet med styrelsens förslag, blir brevkortsportots höjning erforderlig även av det skälet, att portot för ett trycksakskort och portot för ett brevkort eljest skulle bli lika, vilket icke kan vara rimligt i betraktande av de starkt begränsade möjligheterna för trycksakskortets utnyttjande. Brevkortsportot har med undantag för en kort period, åren 1873-1876, alltid haft karaktär av enhetsporto även i den mening, att avgiften för riksbrevkort och för lokalbrevkort varit lika. Denna princip "bör upprätthållas aven nu. Trycksaker. Nuvarande trycksaksporto har varit oförändrat sedan år 1920, då vissa ur ekonomisk synpunkt skäligen betydelselösa ändringar vidtogos. Året därförut hade beträffande viktsatserna för trycksaker vidtagits ändringar, vilka till sin verkan inneburo en ganska ansenlig sänkning av de sedan år 1880 med vissa justeringar tillämpade trycksaksavgifterna. Det torde icke vara nödvändigt att här ingå på orsakerna till denna starka stabilitet i fråga om trycksaksportot eller till att de enda ändringar av betydelse, som vidtagits under en period av nära sextiofem år, i realiteten inneburit en avgiftssänkning. Följden härav har emellertid blivit, att trycksaksportot under en lång följd av år icke burit mer än postverkets självkostna
