1949, att stipendierna för blivande distriktstandläkare m. fl. må utgå med 2 000 kronor årligen, att utbetalas med 1 000 kronor vid början av varje termin, att det för stipendierna nästa budgetår föreslagna anslagsbeloppet jämkas uppåt i anslutning härtill samt att erforderliga åtgärder för inrättandet av ett tredje tandläkarinstitut måtte vidtagas utan dröjsmål. – l anslutning till vad mcdicinalstyrelsen anfört rörande folktandvårdens utbyggnad ha vissa uppgifter i detta hänseende sammanställts i följande tabell: Kliniker och tj ii nstor 1/, 10113 1/N19/l3 1/H 1945 1/, 1048 Kllnllccr enl. fastställda planer -. 407 lillnikcr i verksamhrt .- 103 lllstriktstan<llill-:are cnl. planerna .. 808 lhstriktstandläkare i verksamhet .- 153 utlänningar m. fl .. av dem ordinarie .. – 103 156 143 587 181 908 314 144 04 030 295 1 082 536 284 114 tjzlnstgörande enl. 19-13 års lag .. – – 106 138 Obesatta tjänster - – 63 51 72 Yttranden över medicinalstyrelsens framställning. Statskontoret anser övervägande skäl tala för att lagen erhåller fortsatt giltighet. Statskontoret vill ej heller motsätta sig en höjning av stipendiebeloppet men ifrågasätter huruvida detta ej kan begränsas till 1 500 kronor. 1946 års folktandvårdssakkunniga tillstyrka lagens förlängning på ett âr. De sakkunniga anse sig kunna förvänta, att den kurs i social odontologi, som framdeles torde komma att ingå i undervisningen för blivande tandläkare, skall komma att medverka till en förändring i den gentemot folktandvården avvisande inställning från de nyexaminerade tandläkarnas sida, som förmärkts i åtskilliga fall. Lärarkollcgiet vid tandläkarinstitulet i Stockholm förklarar, att, därest ett trängande behov förelåge av en förlängd lagstiftning, kollegiet icke ville molsätta sig att så skedde för en ny kortare tidsperiod. Kollegiet understryker vidare vikten av att lagen tillämpas så, att tillgången på amanuenser vid tandläkarinstituten – vilka befattningshavare i stort sett helt rekryterades bland de nyexaminerade tandläkarna – bleve fullt tillräcklig för verksamheten vid instituten. Fandvärdsinspektörsföreningen anser att folktandvårdens vidare utbyggnad icke borde göras beroende av en tvàngslag utan ske först när tjänsterna kunde besättas med frivilligt sökande tandläkare. På grund av folktandvårdens alltför snabba utbyggnad under de två senaste åren torde dock läget blivit sådant att en förlängning av lagen syntes föreningen ound
