farit med osanning eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet vid lämnandet av sina uppgifter. Ett helt nytt stadgande, som betingats av den tekniska utvecklingen, är en bestämmelse om straff, under förutsättning av fara i bevishänseende, för den som sanningslöst utgiver handling, som tillkommit medelst genomslag eller fotografering eller på annat dylikt sätt, för riktig kopia av viss urkund.
Bestämmelserna om allmänfarliga brott i 19 kap. ha erhållit en enhetligare och allmännare utformning än motsvarande stadganden i nu gällande lag. Särskilt gäller detta i fråga om mordbrandsbrott. I kapitlet har även upptagits en bestämmelse om straff för sabotage, vilken är avsedd att ersätta 1940 års lag i detta ämne. En av nyheterna i detta kapitel är ett allmänt stadgande om straff för den som genom spridande av sjukdomssmitta framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa.
I 24 kap. ha sammanförts bestämmelser om skadegörelse och om tagande av olovlig väg. Förutom vanlig skadegörelse upptages här åverkansbrott, varmed förstås att någon i skog eller mark olovligen tager växande träd eller vissa andra naturprodukter. Här förutsättes emellertid att brottet kan anses som ringa; i annat fall blir det att bedöma som stöld.
Reglerna om ämbetsbrott i 25 kap. skilja sig väsentligt från motsvarande stadganden i gällande lag. Propositionen utgår sålunda från att de allmänna straffbuden mot olika brottsliga gärningar böra vara tillämpliga även om brotten begås i tjänsten. Såsom särskilda ämbetsbrott ha därför upptagits endast fyra typer av brott, nämligen tjänstemissbruk, tagande av muta, brott mot tystnadsplikt och tjänstefel; i straffskalorna för dessa brott ingå såväl avsättning eller suspension som allmänt straff i form av frihetsstraff eller böter. Vid sidan om dessa bestämmelser angående ämbetsbrott i inskränkt mening har i fråga om allmänna brott, som begås under tjänsteutövning, upptagits regler dels om skärpning av det vanliga straffet med hänsyn till tjänstemannens ställning och dels om möjlighet att skilja honom från tjänsten.
Utom nygestaltningen av de kapitel i strafflagen, som nu berörts, innefattar propositionen även en del mindre följdändringar i andra kapitel. En självständig nyhet är att 18 kap. 13 § – vilken paragraf nu endast avser sedlighetssårande gärningar – gjorts tillämplig även på utspridande och utbjudande av skrift eller bild, som genom grov kränkning av andras människovärde är ägnad att väcka allmän anstöt; härigenom komma bl. a. vissa former av rashets att kunna bestraffas.
