Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/482

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

m. m., uttrycket "straff eller skyddsåtgärd" använts i stället för bestraffning, varjämte tillämpligheten av den föreslagna avräkningsregeln i likhet med 4: 12 strafflagen begränsats till de fall då frihetsstraff på viss tid eller böter ådömas.


2 KAP.
Om straff, som efter denna lag ådömas må; så ock om förverkande.

Den nuvarande rubriken till 2 kap., vilken endast anger att kapitlet handlar om vilka straff som kunna ådömas, har i kommitténs förslag bibehållits oförändrad. Justitiekanslersämbetet och Stockholms rådhusrätt ha emellertid ansett, att då kommittén föreslagit att i kapitlet skola intagas bestämmelser om förverkande, detta också borde komma till uttryck i kapitelrubriken.

Med anledning av denna anmärkning har rubriken ändrats så att den angivet att kapitlet även innehåller stadganden om förverkande.

En av kommittén föreslagen ändring i 4 § i kapitlet har av skäl, som angivas under 4 kap., utgått.


8 §.

I denna paragraf, som icke berörts av kommittéförslaget, förordas den ändringen att de här förekommande uttrycken "riksdaler" och "riksdaler riksmynt" utbytas mot "kronor". Då de sista bötessatser i strafflagens speciella del, i vilka bötesbeloppet angives i riksdaler, påträtffas i 11: 15 och 18: 15 samt dessa båda lagrum omfattas av de nu föreslagna ändringarna i speciella delen, har det nämligen synts mig lämpligt att i detta sammanhang inom hela strafflagen ersätta den äldre myntbeteckningen med den nu gällande.


15 §.

I likhet med den nu gällande lagen upptager kommitténs förslag två arter av ämbetsstraff, nämligen avsättning och suspension; den senare benämningen har trätt i stället för den nuvarande beteckningen mistning av befattning på viss tid. I gällande lag skiljes mellan ämbetsstraff som primärt straff för vissa brott i tjänsten och ämbetsstraff som påföljd vid sidan av straff för andra brott. För utformningen av ämbetsstraffen i båda fallen har kommittén föreslagit enhetliga regler och detta även i vad gäller kretsen av de personer, som skola kunna drabbas av ämbetsstraff. Regleringen av sistnämnda fråga har i förslaget fält sin plats i 25: 12 (i departementsförslaget 25: 11), varest fastställes vem som i strafflagens mening är att anse som ämbetsman eller eljest skall vara underkastad ämbetsansvar.

I den nu förevarande 15 § i 2 kap. har kommittén upptagit ett allmänt stadgande av innehåll att de som innehava ämbete eller annan befattning, varmed följer ämbetsansvar, skola kunna dömas till avsättning och