ifrågavarande avseende som riksdagen och dess utskott. Liksom i närmast föregående paragraf sakna vidare den föreslagna brottsbeteckningen och den särskilda konkurrensregeln motsvarighet i gällande lag.
Med anledning av denna paragraf har Sveriges advokatsamfund anmärkt,
att det kunde ifrågasättas huruvida icke straffskyddet i paragrafen borde
utsträckas till att omfatta även högsta domstolen och regeringsrätten.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län åter har ifrågasatt, huruvida kommitténs utformning
av det här ifrågavarande brottet kunde anses tidsenlig. Angående
brottsbeteckningen "statsmissfirmelse" har justitiekanslersämbetet, uttalat, att behovet av
en särskild brottsbeteckning vore ringa, och att det förefölle tveksamt om den
skulle kunna komma att vinna hävd. Samma brottsbeteckning har av
hovrätten över Skåne och Blekinge hänförts till sådana brottsbenämningar i
förslaget, som hovrätten funne klumpiga eller dubbeltydiga.
Departementschefen.Då saklig kritik bör vara tillåten mot rikets högsta organ liksom mot andra
myndigheter och organ, har det straffbara området begränsats till offentligt
skymfande, d. v. s. användande av en förgriplig form i offentliga handlingar
eller i meddelanden till allmänheten. Eftersom det knappast ur domstolarnas
egen synpunkt torde vara lyckligt att skilja mellan högre och lägre domstolar,
har jag, i olikhet mot advokatsamfundet, funnit att brottsbeskrivningen i
denna paragraf icke bör utsträckas till att omfatta missfirmande av högsta
domstolen och regeringsrätten, vilka därför i departementsförslaget tillsammans
med övriga domstolar upptagits i 10: 5.
Icke heller beträffande förevarande paragraf torde något behov av särskild brottsbeteckning föreligga och den i yttrandena kritiserade brottsbenämningen "statsmissfirmelse" kan sålunda utgå.
Slutligen har jag, av skäl som angivits. vid nästföfregående paragraf, fumiit att någon sådan särskild konkurrensregel som kommittén, föreslagit icke bör upptagas.
Nu ifrågavarande paragraf i kommittéförslaget föreskriver, att den, som offentligen skymfar Sveriges flagga eller vapen eller annat rikets höghetstecken, skall för skymfande av rikssymbol dömas till böter eller fängelse.
Någon motsvarighet härtill finnes icke i gällande rätt. Stadgandets upptagande i förslaget har av kommittén motiverats med att, då enligt nuvarande 8: 4 liksom enligt 8: 10 i förslaget skymfande av främmande makts höghetstecken vore belagt med straff, det skulle vara stötande om icke något motsvarande straffskydd gåves för det egna landets höghetstecken.
Departementschefen.Den av kommittén här föreslagna bestämmelsen, mot vilken icke i
yttrandena framkommit någon anmärkning, har i oförändrat skick upptagits i
departementsförslaget.
