Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/730

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
320
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

Departementschefen.I den av kommittén föreslagna paragrafen har jag icke funnit skäl göra annan ändring än att bestämmelsen om förutvarande ämbetsmän här, liksom i nästföregående paragraf, upptagits i ett särskilt stycke. Vederbörlig hänsyn till uppsåtet vid och skadan av brottet får tagas vid straffmätningen. Det torde icke vara lämpligt att här särskilt angiva, att för straffbarhet förutsättes uppsåtlig gärning samt att straffbarhet kan vara utesluten därför att gärningen på särskild grund är rättsenlig. Ett angivande i vad mån vittnesplikt och andra processuella skyldigheter upphäva tystnadsplikt hör t. ex. hemma i rättegångsbalken och icke i strafflagen.

Som brottsbeteckning synes mig uttrycket "brott mot tystnadsplikt" vara användbart, då även den som utnyttjar en hemlighet för egen del i viss mån kan sägas begå ett brott mot sin tystnadsplikt.


4 §.

Kommittén har i 5 § av sitt förslag under beteckningen tjänstefel upptagit det enkla generella ämbetsbrottet. Brottet, vilket liksom tjänstemissbruk gjorts subsidiärt i förhållande till särskilda allmänna brott, beskrives så, att ämbetsman åsidosätter vad honom åligger enligt lag, instruktion eller annan författning, särskild befallning eller tjänstens beskaffenhet, evad det sker med uppsåt eller av oaktsamhet, oförstånd eller oskicklighet.

Brottsbeskrivningen motsvarar den i nuvarande 17 § givna att ämbetsman visar vårdslöshet, försummelse, oförstånd eller oskicklighet i sitt ämbete. Kommittén har emellertid ansett det vara mera upplysande att hänvisa till att brottet innefattar åsidosättande av tjänsteplikt än till att det sker i ämbetet. Då icke alla uppsåtliga generella ämbetsbrott äro tjänstemissbruk, har i förslaget angivits att tjänstefel kan ske med uppsåt eller av oaktsamhet. Genom att under oaktsamhet i nuvarande 25: 17 hänföras icke blott såsom eljest i strafflagen vårdslöshet och försummelse utan även oförstånd och oskicklighet straffbelägges jämväl uraktlåtenhet att sörja för kunskaper, insikter och färdigheter som erfordras för tjänstens utövning. Denna utvidgade begreppsbestämning, som tjänar att framtvinga viss standard hos ämbetsmännen och som visat sig väl motsvara det praktiska behovet, har i förslaget bibehållits genom den i sak oförändrade beskrivningen oaktsamhet, oförstånd eller oskicklighet.

Straffsatserna i förslaget överensstämma i stort sett med gällande lags. I anslutning till rättspraxis har emellertid kommittén föreslagit ett uttryckligt stadgande att, om felet är ringa, domstolen må utan att döma till straff förklara att ämbetsmannen förfarit felaktigt.


Mot förslaget har landsorganisationen i Sverige anmärkt, att åtskillnad borde göras mellan uppsåtligt tjänstefel och dylik förseelse av oförstånd eller oskicklighet. Om "uraktlåtenhet att sörja för kunskaper, insikter och färdigheter" över huvud kriminaliserades i syfte "att framtvinga viss standard hos ämbetsmännen", vore det knappast rimligt eller välbetänkt att likställa