verka till eller konservera en ur jordbrukspolitisk synpunkt föga lycklig pareellering. Med hänsyn till vad sålunda anförts finna de sakkunniga, att det ur fastighetsbildningssynpunkt uppenbarligen vore av intresse, att statsmakterna stödde bildandet av sambruksföreningar. Lnntbruksakmlemien uttalar, att i lämpliga kollektiva former bedrivna jordbruk säkerligen kunde vara ägnade att öppna värdefulla möjligheter för fortsättande av den rationalisering i olika avseenden, som för närvarande påginge och som utgjorde ett jordbrukspolitiskt problem i vårt land av stor betydelse. Išgnuhemsstyrelsen finner det up|penbart, att vid "den rationalisering av jordbruket, för vilken riktlinjer uppdragits av jordbrukskommittén, möjligheter också borde öppnas till gemensamt drivande av jordbruk såsom en väg att uppnå en rationellare jordbruksproduktion. Egnuhemsnämnden i Södermanlands län yttrar, att sambruksföreningar för länets vidkofmmiande« synutes kunna få betydelse, siärsakilt för lantarbetare, enär antalet gods och större gårdar – även av krononatur – vore relativt stort. En lagstiftning, som gåve möjlighet till bildandet av sambruksföreningar, syntes i vår tid, då olika utvägar "sö.kte"s" för att ilösa jordbrukets problem, böra komma till stånd och tills|tyr1ktes. Blekinge läns egnahemsnämnd anför: Tanken på sambruksföreningar kan vid första påseende synas diärv och radikal. Man torde dock kunna betrakta sambruksföreningen som ett ytterligare steg på den föreningstankens väg, som för närvarande beträdes av våra ekonomiska föreningar, alltså en konsekvent utbyggnad av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse. Bildandet av sambruksföreningar skulle därjämte bidraga till en renässans i modern form av den gamla bybebyggelsen, vilken som bekant har åtskilliga förespråkare. Sambruksföreningarna torde inom överskådlig tid få endast begränsad tillämpning, bland annat därför att de topografiska förhållandena inom stora delar av landet lägga hinder i vägen för jordbruksdrift i större brukningsenheter. Trots dettaanser nämnden förslaget väl värt att pröva, Egnathemsnämnden i Kopparbergs län anser, att i samband med pågående och blivande laga skiften inom vissa delar av länet, där jordsplittringen vore mycket stor, allvarliga försök borde göras att få sambruksföreningar till stånd. Såsom exempel anfördes det nu pågående, hela Sollerö socken omfattande skiftet. Där borde enligt nämndens uppfattning ett lämpligt antal jordägarc intresseras för en sådan uppgift. Vid skiftesläggningen kunde sedan inägojord motsvarande deras ägobelopp samt ett mindre skogsområde utläggas i en enda brukningslolt. – Förvaltningsutslfottet i Norrbottens läns hushållningssällskap finner det angeläget att sambruksföreningar i enlighet med förslaget komme till stånd. Sveriges lalntbruksförbund uttalar, att där topografiska och andra förutsättningar funnes, i kollektiva former bedrivet jordbruk kunde öppna nya möjligheter, när det gällde genoinförandet av den rationalisering i yttre och inre avseende, som utgjorde och sedan länge utgjort ett viktigt jordbruks
