. Kungl. Maj:ts proposition nr 58. 31 poliitisikt problem i vårt land. Det vore enligt förbundets mening önskvärt att föru:tsättnin"gar slkapades för försök på detta i vårt land hittills så gott som oprövade och utan tvivel vanskliga område. Riksförbundet landsbygdens folk framhåller, att några egentliga hållpunkter för bedömande av frågan huruvida föreningsjordbruket lämpade sig för svenska förhållanden ioke fum1es.«Det måste efmellerti"d vara av värde att få frågan utrönt och då detta icke lämpligen kunde ske utan lagstiftning, som droge upp riktlinjerna för föreningsjordbruket, ansåge sig förbundet böra tillstyrka det framlagda förslaget. Landsorganisationen finner ett påtagligt behov av speciallagstiftning om föreningsjordbruk föreligga och yttrar vidare. Att möjligheterna att bilda samfällda jordbruksegnahem enligt den under åren 1933–1938 gällande kungörelsen icke i något fall utnyttjats torde icke tala emot att ett sådant behov nu förefinnes. Frågan om jordbrukets rationalisering har, sedan jordbrukskommittén avgivit sitt betänkande, på ett helt annat sätt än tidigaiie blivit föremål för det allmännas uppimiärksamhet och intresse. Tillskapandet av sambruksföreningar är att betrakta som ett led i strävandena att rationalisera landets jordbruk. Landsorganisationen anser för sin del, att det framlagda förslaget fyller en lucka i lagstiftningen och kan visa sig bliva av stort värde för den förestående rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område. Det är sannolikt, att föreningsjordbruket, åtminstone till en början, får största betydelse i form av på arrende grundad sambruksförening. Landsorganisationen vill i detta sammanhang understryka vad som i utredningen anföres om möjligheten för kronan att förvärva ett lämpligt antal större jordegendomar i syfte att överlåta dem till sambruksföreningar. Dylika förvärv äro i så fall att betrakta som led i den aktiva inköpspolitik från statens sida, som föreslås i jordbrukskommitténs betänkande. Där avses visserligen i första rummet ett främjande av enskilda jordbrukares förvärv av jord men uppenbarligen skulle en tillämpning av dessa förslag på sambruksföreningarna tjäna samma rationaliseringssyfte. Landsorganisationen förordar sålunda, att den aktiva inköpspolitiken jämväl omfattar inköp av jordegendomar för överlåtelse till sambruksföreningar. Svenska lantarbetareförbunidet uttalar sin anslutning till utredningens syfte. Såväl ur social som samhällsekonomisk synpunkt och även sett i anslutning till jordbrukets rationaliseringsbehov synes sådan driftsform vara synnerligen förtjänt av att komma i tillämpning i stor omfattning. Förbundet finner det vara särskilt värdefullt att tillkomsten av sambruksföreningar gor det möjligt även för lantarbetare att genom gemensamt jordägande eller arrende kunna driva jordbruk efter rationella former. Att skaffa sig ett eget jordbruk är ett eftersträw ansvärt mål förmånga lantarbetare, fastan de flesta av ekonomiska skäl nödgas avstå från att fullfölja en sådan tanke.- Det synes förbundet som om bildandet av sambruksföreningar skulle eliminera en del av dessa besvärligheter och göra det möjligt för medlemmarna i dessa att bli delaktiga av det medelstora jordbrukets produktionsresultat. Kooperativa förbunrlet finner det värdefullt, att legala förutsättningar skapades för försök med sambruksföreningar. Erfarenheterna fran utlandet syntes giva vid handen, att kooperativ jordbruksdrift kunnat gora sig gallaiide i tävlan med andra driftsformer.
