Sida:Resa i Sibirien.djvu/133

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
117

i ångsten i starkaste språng fly till strandkanten, der myggens antal war ringare, till följe af ett litet luftdrag och någon större swalka. Wid sådana tillfällen skyddade jag mig eljest temligen medelst handskar samt med den myggmask, som jag fått till skänks af assessor Komlevsky. Om natten lade jag mig fullt påklädd med min myggmask öfwer hufwudet; men då hårduken icke war nog styf att stå fullkomligt ut från ansigtet, utan sjönk ned på nässpetsen, så satte myggorna sig på detta ställe och stungo min näsa så, att den om morgonen war alldeles röd och uppswälld. Då jag wid ett annat tillfälle erfor en olidlig hetta och klåda på ofwandelen af fötterna, oaktadt dessa woro skyddade af tunna, ryska saffiansstöflar, så undersökte jag orsaken, och fann till min förwåning båda fötterna prydda med ett i rosetter fasoneradt brodermönster, en noggrann afteckning af alla de rosetter, som funnos utsydda på ofwanlädret af mina morgonstöflar. Dessas ofwanläder och skaft bestodo nämligen af röda, gröna och gula saffianslappar, hwilka äro utskurna i olika rosetter samt hopsydda med silke, och genom hwart och ett af dessa nålstygn hade myggorna stuckit sina sugrör.

Den 6 Juli på eftermiddagen ankommo wi till klostret Troitzkoi, en ansenlig, hwit stenbyggnad med ett wackert torn, beläget på en brant höjd wid nedre Tunguser-floden, som från östra Tunguser-landet faller ut i floden Jenisei, något söder om Turuchansk. I ett kapell på klostergården besåg jag en grafhäll af gjutjern, öfwer en munk Tichon (Tycho), hwilken föranledt klostrets uppbyggande, genom att sjelf från Jeniseisk ditsläpa allt det dertill erforderliga timret. På grafhällen står den jernsele, som han wid detta arbete iklädde sig. Tycho blef sedan abbot och efter döden upphöjd till helgon. Angående en annan grafwård i samma kapell öfwer en handelsbetjent, wid namn Wasilej Mutschennik, afgafs följande berättelse. Han hade af sin husbonde blifwit skickad med spannmål från Jeniseisk till dennes magasin i Turuchansk. Wasilej hade derwid en dag tillstängt magasinet och rest till Troitzkoi för att biwista gudstjensten. Under tiden kommer köpmannen från Jeniseisk, och finner magasinet upppbrutet samt warorna bortstulna. Han skickar bud till Wasilej, att denne genast skall infinna sig, men Wasilej swarar, att han först will höra gudstjensten till slut, och detta swar bringar husbonden på den tron, att betjenten är medwetande af stölden. Då denne slutligen kommer, slår han honom för att få honom att bekänna, och då han fortfar att bedyra sin oskuld, misshandlar han honom så länge tills han dör, och kastar den döda kroppen ut i ett