Sida:Resa i Sibirien.djvu/143

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
127

Wrangel och hans fru hade räddat lifwet. Han hade derföre beslutat återwända till fäderneslandet; men måste på åsnor färdas genom de trånga, nästan otillgängliga passen i westra bergskedjan, och kom först efter flera månaders beswärlig färd slutligen till Boston. Af ryska konsuln på stället erfor hon, att ett fartyg skulle om ett par timmar afgå till Havre, och i fall hon kunde hinna blifwa resfärdig till denna tid, kunde hon dermed komma till Frankrike. Då hon af bref från hemmet blifwit underrättad om, att hennes syster, som längtade efter att få träffa henne, hade blifwit gift med en embetsman, som skulle tillträda en befattning i södra Ryssland, och dagen till hans afresa från Petersburg war bestämd, måste hon anträda denna brådstörtade resa, utan att få hwila ut efter de utståndna beswärligheterna. Ankommen till Havre blef hon underrättad om, att skepp der låg segelfärdigt, för att om 12 timmar afgå till Petersburg. Hon måste således i hast bereda sig på en ny sjöresa. Till Petersburg anlände hon dock först dagen efter den till systerns afresa bestämda tiden. Men denna hade, i hopp att möjligen få återse sin kära syster, efter hennes utståndna faror och beswärligheter, öfwertalat sin man, att wänta blott en dag till. Således uppfylldes, emot all förwäntan, begges önskningar. Från baron Wrangel har jag några år sednare haft bref, hwari han omtalar sin swärfaders berättelse om sammanträffandet med mig på ångbåten och skildrar sitt lyckliga äktenskapliga lif. Han bor nu på sitt gods i Estland.

Efter ett par weckors wistande i Tomsk reste wi söderut och anlände den 26 September till Bornaul, der wi uppehöllo oss i fyra dagar, och fortsatte sedan resan till Kolywanska bergwerket Zmeīnogorsk (på tyska: Schlangenberg). Här erhålles en hel mängd silfwer, och wi sågo i smälthyttan stora runda silfwertakor af 1 ½ aln i diameter, och som det erfordrades 2 man för att lyfta. Hos direktören woro wi bjudna på middag, och då jag wid middagsbordet yttrade, att öfwerste Maslov snart skulle komma hit, hade detta en så skräckinjagande werkan på en af werkets tjenstemän, att hans mage kom i oordning och han måste lemna bordet. Wi besökte också, i sällskap med en ung doktor Bunge, som nu är botanisk professor i Dorpat, ett i närheten beläget betydligt porfyrbrott, hwarest de wackraste konstsaker förarbetas, såsom vaser af betydligt större dimensioner, än Carl Johans berömda stora porfyrvas från Elfdalen i Swerge, som pryder parken wid Rosendals wackra lustslott. En dylik ofantlig porfyrvas blef med otrolig swårighet och stora omkostnader förd till